STORA roterande saker

Så nu är det dags för dig att sätta tänderna i min lilla KOSMISKA del av denna underbara hemsida!
Denna sommar tågluffade jag tillsammans med tre av mina klasskompisar ned till Ungern och en liten stad vid namn Siófok vid Balatonsjön, för att där se millenniets sista solförmörkelse, (en total dessutom). Eftersom det inträffade så pass nära Sverige, och eftersom jag nu hamnat mitt bland likasinnade, som är NÅGOLUNDA intresserade (vissa kan gärna få känna sig lite träffade där..) av det som finns utanför vår lilla planet mitt ute i ingenstans, packade vi våra ryggsäckar och drog iväg. Detta är något jag inte ångrat en sekund ! Visst kunde det vara svårt att tillbringa 24 timmar om dyngnet med samma människor, visst är det svårt att aldrig få springa allför långt bort ifrån varandra, och visst är det svårt att samtidigt alltid hålla sams.

Prominences Jag åkte dessutom med tre killar, kanske skulle det varit "lättare" att också ha en tjej att prata med ibland, (inget ont om ungefär halva befolkningen)men, vi står i alla fall fortfarande ut med varandra, och eftersom jag skriver detta kan man ju dra slutsatsen att vi kom välbehållna hem, till alla föräldrars belåtenhet.
Höjdpunkten blev mycket riktigt solförmörkelsen.. Diamond Jag lider med alla som aldrig kommer att få tillfället att se något liknande, jag grät av upplevelen, och vi började direkt efteråt att fundera över om vi kanske skulle dra oss ned till Sydafrika år 2001, (Madagaskar månne)och nästa totala solförmörkelse.

Något som kanske borde tilläggas är att en partiell förmörkelse inte är någonting, i jämföresle med en total. När månen sakta rullade in över solen, för att slutligen täcka den helt och hållet, uppstod ett stort jubel bland alla de tiotusentals människor som trängdes på samma strand som vi.
Det var inte tal om att vi skulle kunna höra fåglarna tystna, och inte heller såg vi solen avbildas på marken i skuggan av ett lövverk, kanske äldre (?) astronomer skulle tänkas kunna ha tid med att studera. För egen del var jag fullt upptagen med att spana uppåt.

Corona Diam.2 DAGBOK
Närmast följer utdrag,och vissa vält valda delar,(jag kan ju inte visa upp vad som helst för världen) av den dagbok och allt-i-allo som jag skrev i under vår tågluff. Allt för att ni skall få veta hur vi hade det.
Mmm, detta skall egentligen inte befinna sig här, utan kanske hellre på dagbokssidan. Men men, den kan ju få ligga här som ett litet smakprov, och agera som lockbit kanske.. Jaja, så här duktig och utförligt har jag inte orkat beskriva de andra dagar och stycken jag valt ut åt er..


Lördagen den 31:a Juli 1999
...."I morgon åker jag ner mot vår vackra huvudstad Stockholm, men jag har varken packat eller tvättat färdigt, och pappa har inte bestämt sig för om han skall ta bilen ner, och i och med detta få ned lite fler av mina grejor. Sista minuten, som vanligt.".....

Onsdagen den 4:e juli
"Klockan är ung. fem på morgonen, och jag är faktiskt pigg. Kan bero på att jag knappt sovit någonting alls. Slumrade till lite på golvet bara. Det här tåget, Trelleborg-Sassnitz-Berlin ZOO G, har rätt så stor skillnad i standard om man jämför med Sveriges X2000 tåg som vi åkte ned med.
Tyskarna som hindrade oss från att sova tidigare, verkar ha slumrat in. Nu är det endast div. kontrollanter som väcker oss hela tiden, just när man trodde man hade somnat, eller hittat en bekväm ställning."

..." På båten spelade vi lite kort, tiden gick snabbt och vi blev trötta och därmed även glada. Flera minnesvärda kommentarer har redan fällts. Som Pers: "Jag VILL inte ha min biljett", tjurigt som ett barn, halft i sömnen, när Björn försökte pracka på honom den senaste gången en kontrollant kom förbi.
Även min:" Undrar om vi får se Berlinmuren då,..nej just det, den har ju rivits." Det här kommer att bli minnesvärt..".....
Tåget var försenat och vi missade precis tåget mot Warsava, men, inga sura miner för det.

Vi bokade om biljetten (de andra kan tyska, och detta visade sig sedan under resan vara ett mycket mera användbart språk än franska, som jag fick tala 2 ggr.) och sprang sedan iväg ut i Berlin, med våra stora ryggsäckar på ryggen.
Först mot Gedächnisch kirke, (min tyska är underbar) en sönderbombad kyrka som lämnats kvar som ett minnesmonument, och med en grupp japaner i bakhasorna, gick vi även upp i den nya kupolen på riksdagshuset med all vår packning. Redan nu jagade vi sevärdheter, något som straffade sig i längden. Men det kommer vi nog till senare.

..."Konduktörerna verkar inte vara så vänliga, och verkar skälla på våra medpassagerare som inte hade med sig sina pass. (Handbojor och batonger, läskiga värre..De skrämmer ju slaget av en snäll svensk flicka som aldrig sett något liknande before)Kanske borde sova, men då missar jag ju saker, även om jag kanske inte sett så mycket av vikt nu på ett tag. Det känns som om vi rest jättelänge, men det är ju bara ett dygn."
"När vi kom till Warsava köpte vi en karta, och sedan begav vi oss "hemåt" i solnedgången. Lägenheten ligger jättefint i Gamla Stan, och det var ganska lätt att hitta. Vi åt vildmarksmat och banan."
Pga vissa kontakter fick vi låna en lägenhet i Warsava, och stannade här tre nätter.

Äh, sluta med det här nu..
Gå och titta på min "riktiga" dagbok istället. Om jag får säga det själv är den mycket bättre än detta. Annars, titta på någon annans sida istället. Kanske någon av mina proffsiga dataintresserade vänner som sysslat med detta sedan barnsben (?) och är VÄNNER med sina datorer. Vilket jag INTE är!
Vi KRIGAR mot varandra, men mina bataljoner är bättre än hans/hennes..!! (Har haft en diskussion huruvida datorer är manliga eller kvinnliga, men det var inte så intressant i längden, om man säger så..) 1