Hur långt har vi nått?

Är jämlikheten större nu än på 1800-talet?

Männen kunde hångla med kvinnorna, råna dem, och till och med döda dem utan risk för påföljd. Inga lagar skyddade kvinnorna och inga straff drabbade deras vedersakare.

Kvinnan i Sverige var på 1800-talet alltjämt beroende av en man som kunde försörja henne. Mannen var hennes förmyndare. Rösträtt, föräldrapeng etc. var henne inte förunnat. Den gifta kvinnan måste inse att hennes arbetskraft tillhörde en man, som genom hennes marktjänst frigjordes för helhjärtade insatser i produktionen=en grund för maktfördelningen mellan könen.
Genom att kvinnorna hölls isolerade från varandra i hemmen kom deras gemensamma intressen att ligga dolda för dem. I och med industrialismen ökade dock kvinnornas möjlighet att försörja sig och träffa andra kvinnor i liknande situation. Även boktryckarkonsten gjorde det möjligt för isolerade kvinnor att upptäcka samhörighet med sina medsystrar. Dock betalades de ogifta kvinnornas löner till deras fäder och de gifta kvinnornas till deras män. Prostitution blev ett under rådande förhållanden nödvändigt försörjningsalternativ för ensamstående kvinnor, dock fullständigt rättslöst för kvinnans del. Männen kunde hångla med kvinnorna, råna dem, och till och med döda dem utan risk för påföljd. Inga lagar skyddade dem och inga straff drabbade deras vedersakare. Arbetar- och kvinnorörelserna uppstod uppstod i det urbaniserade, industrialiserade samhället.