|
|
Kung Olov och den ilskna Hockeyfanatikern Jocke! |
| Sommaren blev allt kallare och kallare
tills det mesta nästan frusit till is i kung Olovs rike. Naturligtvis
frös inte Kung Olov det minsta eftersom han är så hjältemodigt
varm och har många träd och liknande som vissa speciellt utvalda
undersåtar får äran att hugga till ved och göra upp
eld med.
Så svepte nordanvinden in i Kung Olovs slott och föll gråtande ned på golvet. Tårarna frös till is innan de nått nedanför hakan men även tårar av is gör ont i själen. Tårarna kom naturligtvis mest av glädje över att få den stora äran att träffa den legendariska Kung Olov men det var också ledsna och förtvivlade tårar som strömmade ned från kinderna på denna FrostvinterGudens sändebud. ”Skärp dig för tusan!” Röt kung Olov. ”sådär beter man sig inte om man arbetar för FrostvinterGuden!!!” Nordanvinden hulkade och snyftade. Han försökte skärpa sig och kunde slutligen pusta fram: ”Vi… eller… Frostvinterguden behöver din hjälp ärade Kung Olov” ”Naturligtvis” svarade Kung Olov självklart. ”Men vad?” ”Ja… altså… den mesigt varma och ljumma sommarguden har som stulit vår affärside. Det ska ju vara otufft varmt och jobbigt grönt ute nu. Men vad ser man när man ser ut genom fönstret. JO IS frost och Snööööö!!! Det är ju härligt kallt och tufft ute… Men det är ju sommar för tusan, det ska vara … töntigt… fjantvarmt då ju!!!” ”Aha… jag förstår… På så vis. Du har ju faktiskt rätt, det är ju fel ute” sade kung Olov och lådsades som han inte märkt det för att få Nordanvinden att känna sig nödvändig. ”jag skall genast fixa problemet” Innan nordanvinden hunnit tacka och bocka för Kung Olovs otroliga vänlighet så hade Konungen redan givit sig iväg på sin ståtliga Polle mot söderns trakter och Fjantsommargudens boning. På vägen dundrade han ned några drakar och gav ett och annat rövarband på nöten, sedan var han framme. På en sten bredvid lite vatten i ett hål i marken satt fjantsommarGuden och grät olika former av gödningsmedel. ”JAHA! Vad är det med dig då din Fjant och vad har du att säga till ditt försvar???!!!” Sade kung Olov utan att ens bry sig om att tilltala dem mesiga Guden. ”Jag är så ledsen för jag kan inte få sommar i Kung Olov riket.” Grät guden. ”hur mycket jag än försöker så är det någon eller något som suger ut värmen… Jag begriper inte…” Kung Olov kom då genast att tänka på sin ärkefiende den ilskna Hockeyfanatikern Jocke! Om någon låg bakom någonting så borde de vara han… Kung Olov dundrade snabbare än blixten mot de gamla farliga markerna strax i närheten av utkanten av Kung Olovs ståtliga rike. Detta var ett lömskt område med många underliga kreatur som Kung Olov tvingades besegra. Så kom han fram till den ilskna Hockeyfanatikern Jockes lya, han stormade tveklöst in genom dörren så att plank och hockeybilder flög över världen. Han kom in i ett litet och mycket kallt rum. Det var mörkt, först undrade han om någon var hemma men när han hörde det klassiska ”Tyyyyyyyysssssst!!!! Jag ska SOVA!!!” Visste han att den ilskna Hockeyfanatikern Jocke fanns någonstans i mörkret. Med blixtrande snabbhet och upphetsande skicklighet tände han lampan och fick syn på den ilskna Hockeyfanatikern Jocke i full hockeymundering, han hade just stormat upp ur sängen. Bakom honom stod ett stort fönster på vid gavel och sög ut all värme som över huvud taget fanns. ”MEN TYST DÅ!!! Jag ska SOVA JU!!!” gnällde den ilskna Hockeyfanatikern Jocke argt och viftade med sin klubba. ”Stäng fönstret” Hade kung Olov vänligheten att hjältemodigt befalla honom. ”Fuck you!!” löd svaret. ”Lyd mig eller gör dig redo att möta kungOlovs vrede!” Dundrade Kung Olov med ädelt klingande hjältemodig stämma. ”Ha ha jo jäkulst nog tror jag det!!!” fnös den ilskna Hockeyfanatikern Jocke och började kasta hockeykort. Kung Olov duckade smidigt som den hjälte han är, avancerade framåt och kastade ut den ilskna Hockeyfanatikern Jocke genom fönstret där han försvann ut i mörkret och glömskans kalla land. Kung Olov stängde fönstret och ungefär samtidigt som han hunnit tillbaka till sitt ofantligt guldigt glittriga slott så blomstrade sommaren med fjantiga blommor och annat färgglatt krafs överallt i Kung Olovs ståtliga rike. Frostguden tackade Kung Olov brutalt och i världen levde alla lyckliga och sånt hur länge som helst till… typ. För kan man göra annat än leva lyckligt när man bor eller ens har chansen att höra talas om sådana som bor i Kung Olov landet? Knappast… The Slut! |