B l a n d l o p p o r o c h a k t i v i s t e r i V a l p o
RESEBREV MATTIAS I CHILE
#2, 9 juni 1998
--------------------------------------------------------------------------
Svara gärna på
detta resebrev, ditt svar går bara till mig. Eller skriv ett
nytt eget brev som jag
kan svara på...
===========================================================================
Sitter högst upp
på 22 våningen i ett *torre*, ett torn alltså, och det
känns som att sitta i en nyss utvädrad sommarstuga intill en
motorväg. Även om man bygger nytt så anser chilenarna uppebarligen
att de där två månaderna av vinterkyla bara är att
lida sig igenom, i väntan på de övriga varma årstiderna.
Centralvärme är det inte tal om och englasfönstren är
isolerade så att skillnaden - gentemot det ständiga trafikbullret
från Santiagos huvudgata Alameda - är hårfin med öppna
eller stängda fönster.
Hade
det inte hunnit bli kväll så hade det redan snötäckta
*La Cordillera*, bergskedjan, synts några kilometer bort och som
markerar en gräns mot den ständigt växande fem miljoners
huvudstaden. Bara topparna alltså, för luftföroreningarna
och just typografin skapar ett ständigt inversionslock av smog, från
marken och några hundra meter upp i den så kallade luften.
Familjen
jag skulle bott i under dessa tre språk- och introduktionsveckor
var fulltecknad så jag hamnade hos deras grannes kusin som flyttat
tillbaka till Tyskland och lämnat sin lägenhet med marmorhiss,
portvakt istället för porttelefon och en nyttig illasmakande
inblick för en antiimperialistisk svensk volontär i landet Chile,
där två tiondelar av befolkningen tar hand om en tredjedel av
inkomsterna. Enligt officiellt statistik.
Valparaíso klarades
nästan av utan loppbett. Fast på tredje veckan bättrade
sig de eller så hade de laddat upp sig i sovsäcken för
då anföll hela nybyggarkolonien och lämnat kliande röda
bett efter sig, gärna där det är lite varmt på människokroppen.
Annars
verkade hamnstaden Valparaíso - som med rikemansförorten Vina
del Mar har en miljon invånare - ha småstadssympton. Eller
så känner alla aktivister varandra. Nästan alla jag mötte,
återvända Sverige-chilenare eller inte, höll på med
teater i ungdomsgrupper, var universitetsutbildade men jobbade ideellt
högst upp på de kullar där några av landets två
miljoner extremt fattiga bor, jobbade i grannskapsföreningar, demonstrerade
mot universitetsförsämringar, sände illegal radio comunitaria,
gjorde bulletiner eller höll på med hantverk och dessutom kände
till varandra.
Det sistnämnda
förknippar jag inte med politiskt aktiva men faktum är att de
flesta jag mötte som penningmässigt överlevde på att
göra ringar, läder- och emaljsmycken eller sålde tygtryck
var aktiva eller tidigare aktiva kommunister.
I Chile
går eller i alla fall gick kultur som teater, musik och traditionellt
hantverk hand i hand med politisk kamp.
I alla fall så
lärde jag mig säkert något av två veckors språkundervisning
hemma hos ett par som fann sin flyktplats i Tyskland under diktaturens
17 år. Fast mer lärde jag mig om hur en UBV-volontär, som
Ia och Helena i Valparaíso, skulle kunna jobba. Och att det bland
de desillusionerade arbetsnarkomaner och konsumtionsgalningar som det chilenska
folket tycks utgöras av finns också kämpande lokalt arbetande
människor med visioner, som i det kollektiv jag bodde i på kullen
*Mariposa*.
Om jag
tillsammans med några sådana finner på något bra
sätt att utnyttja mina två år här i landet får
jag se till kommande resebrev. På lördag ska jag i alla fall
till min basorganisation *La Casa Ecologíca* första gången.
Och
den här veckan kan äntligen fotbollsfebern som pågått
under min första månad kulminera i matchen mot Italien på
torsdag och alla omotiverade nyhetsinlag som toppar tv-programmen bli berättigade...
/m
===========================================================================
Alltså grundinformation
från mig till dig som inte ska hindra all övrig
kontakt via personlig
epost, vykort, brev, fax - eller rent av besök!
Slå
på eller av genom att du skickar ett mejl till matte.bson@usa.net
Om du vill får
du gärna vidarebefodra brevet, skriva ut det och sätta
det på anslagstavlan
i ditt kollektiv eller ge det till någon annan Latinamerika-intresserad.
===========================================================================
Mattias Bengtsson, matte.bson@usa.net,
ICQ: 10843721
c/o UBV, Enrique Richard
3344, Ñuñoa SANTIAGO Chile
00956-2-209 43 44 +fax,
ubvchile@reuna.cl
Resebrev
• Fotografier
• Byrålådedikter
• Artiklar • Länkar
• Eposta
mig
Mattias Bengtsson, Enrique Richard 3344, Ñuñoa, SANTIAGO de Chile, +56–(0)2–779 32 09, 209 43 44 (fax), matte.bson@usa.net,http://surf.to/Matte_Bson |