Svenska Dagbladet, Brännpunkt, den 23 mars 2001
REPLIK/OLLE EKSTEDT OCH DOMSTOLSVERKET
Kritisera regeringen - inte generaldirektören
Det är olyckligt att debatten om domstolarnas ställning kommit att fokuseras vid Domstolsverkets generaldirektörs person. Självfallet kan inte en generaldirektör ensam bestämma vilken policy som skall råda för domstolsväsendet. Domstolsverket är en statlig förvaltningsmyndighet, som lyder under regeringen och som har att fullfölja de uppdrag som regeringen lämnar. I den mån Domstolsverkets agerande skall kritiseras, skall kritiken i första hand riktas mot dem som ger verket dess uppdrag.
Oavsett hur det förhåller sig härmed kan konstateras att den verksamhet som Domstolsverket bedriver inte tycks ha någon större förankring i den svenska domarkåren. I en nyligen publicerad medarbetarenkät inom domstolsväsendet kunde man utläsa att förtroendet för Domstolsverkets ledning var så lågt som 4,3 på en tiogradig skala. Det kan mot bakgrund härav ifrågasättas om Lena Berke har rätt, då hon påstår att kritiken kommer från en liten grupp domare söder om Smålandsgränsen.
Hennes påstående ter sig också något märkligt, om man beaktar den kritik som har riktats mot verkets agerande från Högsta domstolens ordförande i flera artiklar på Brännpunkt. I något fall har HD:s ordförande gått så långt att han direkt anklagat Domstolsverket för att inkräkta på domstolarnas självständighet.
Att Domstolsverkets straffrättsgrupp lades ner kan i första hand tillskrivas att Sveriges Domareförbund inte ansåg det lämpligt att verket ägnade sig åt en verksamhet som låg så nära den rent dömande och därför beslutade att förbundet inte längre skulle vara representerat i gruppen.
Domstolsverket har getts en ny roll när det gäller att driva det s.k. utvecklingsarbetet inom domstolsväsendet. Detta har regeringen slagit fast vid upprepade tillfällen. Den nya rollen är långt ifrån okontroversiell. Jag var själv ledamot i Domstolsverkets styrelse, när den förre generaldirektören bad styrelsen om råd inför propåer från regeringen om att verket skulle driva frågorna om nerläggning av de små tingsrätterna, sedan det visat sig omöjligt att få politisk majoritet inom den utredning som då hade havererat. Styrelsens råd var att verket inte borde ägna sig åt sådan verksamhet, eftersom den inte kunde anses förenlig med verkets roll. Någon tid senare skedde byte på generaldirektörsposten.
Därefter har riksdagen vid flera tillfällen haft att ta ställning till Domstolsverkets roll. Den politiska splittringen har dock varit påfallande, och någon enighet har inte kunnat nås.
Domstolsadministrationen är väl värd att debatteras. Administrativ styrning kan utan tvekan ske på ett sätt, som äventyrar domstolarnas självständighet. I Danmark har man valt en helt annan väg än den svenska. Där har man inrättat ett självständigt statsorgan, genom vilket domstolarna administrerar sig själva.
De motsättningar som finns i dag är inte till domstolsväsendets gagn. Ur ett medborgarperspektiv är de förödande. Medborgarna är betjänta av ett väl fungerande domstolsväsende, som står självständigt mot de övriga två statsmakterna, inte av konfrontationspolitik.
Per Eriksson
hovrättslagmanordförande för Juseks rättspolitiska råd
Dessa sidor tillhandahålls av Geocities. © Per Eriksson