Halvårsrapport 1999–07–19

2. a)  Volontärplaceringen

    De övergripande målen är organisationsutveckling, nätverk och förbättring av kommunikationsverksamheten.
    Huvuddragen i handlingsplanen på CAPA, Centro de Atención Primaria Ambiental, var att:
• fortsätta stödja en grupp att publicera en miljöbulletin för grannskapet
• ställa samman informationsmaterial tillsammans med personalen
• lägga upp en hemsida på internet
• stödja Casa Ecológicas kontakter med massmedia
• hjälpa till att förbereda och ta emot chilenska och utländska studiebesök
• delta i diskussionen med Framtidsjordens vängrupp Dragon Verde
• stärka budgetarbetet och arbetet med att söka projektmedel
• utbilda arbetslaget Roxana Fuenzalida, Jorge Espinoza och Rosita Pérez i datoranvändning

2. b)  Infovolontär

    Som infovolontär ska jag hålla koll på vad som händer i landet och ta reda på fakta om de vardagliga levnadsvillkoren, skriva till tidskriften Latinamerika, i möjligaste mån frilansa åt andra medier och hjälpa Latinamerikaintresserad svensk allmänhet samt stödja landgruppen och dess medlemmar i vårt gemensamma infoarbete. (Se arbetsbeskrivning infovolontär.)
    Sedan april månad har jag gått upp i arbetstid från 25 till 50 procent och minskat motsvarande tid på Casa Ecológica.

3. a)  Måluppfyllelse samarbetsorganisation

    Miljöbulletinen. Sedan december 1998 har den ekologiska grannskapsbulletinen Mundo Ecológico kommit ut i tre nummer och ett fjärde är i juli 1999 under sammanställning. Varje nummer har till dagens datum fotokopierats i cirka 150 exemplar och sålts till självkostnadspris. Numren har haft 16 sidor med artiklar, dikter, kåserier, recept, ledare, teckningar och pyssel gjorda av aktiva i och kring Casa Ecológica och dess geografiska närområde. Den första gruppen av intresserade personer upplöstes eftersom det första numret dröjde på grund av att alla väntade på någon skulle ta ledningen. Bulletinen produceras genom att volontären och arbetslaget upplyser besökarna på Casa Ecológica om bulletinens existens och uppmanar folk att bidra med material. Volontären har ansvarat för att texterna skrivits in på datorn och skrivits ut, gjort dummyn (sidplanering) och fotokopierat originalen samt engagerat arbetslaget och andra att illustrera textmaterialet, klistra samman sidoriginalen och häfta ihop de kopierade sidorna.
    Volontärens engagemang i bulletinens innehåll och roll som försäljare av publikationen har i ökande grad delats av arbetslaget.

Informationsmaterial. En affisch, visitkort för Casa Ecológica och samtliga fyra i arbetslaget, informations- och kursbroschyr med anmälningskupong samt introduktion till CAPA har tagits fram tillsammans med personalen och utomstående, på såväl spanska som engelska. Volontären har påvisat behovet av informationsmaterial och tillsammans med främst Jorge författat innehållet. Volontären har typograferat och upprepade gånger - men inte samtliga - lämnat in och hämtat materialet för fotokopiering. En första översättning till engelska gjordes via en gratisservice på internet och sedan med stöd av två amerikanska studenter som under första halvåret 1999 gjorde en del volontärarbete med barn på Casa Ecológica och bidrog i framställandet av bulletinen.
    Volontären har på grund av organisationens prekära ekonomiska situation permanentlånat en bokhylla till ingångshallen där informationsmaterialet lags ut, jämte andra broschyrer och affischer som kommit till Casa Ecológica eller extraexemplar som volontären rensats ut från biblioteket. Cirka 5.000 broschyrer har spridits sedan december 1998. Istället för att skriva på små lappar skickar numera arbetslaget med samtliga intresserade besökare någon informationsbroschyrer där Casa Ecológicas telefon och adress samt kurser står. Det har blivit rutin att ta med material vid samtliga besök, kurser eller seminarier utanför Casa Ecológica.
    En insamlingsbössa har ställts bredvid broschyrerna och affischerna för att i viss mån vid stora besöksgrupper täcka kostnaderna för framställning av det tryckta materialet.
    Alla tryckoriginal samlas i en pärm som står tillgänglig och synlig på kontoret.
    Jag har gjort en utställning om Casa Ecológica och en på temat återvinning-återanvändning-reducering ing av sopor, med en egen enkel egen text och broschyrer och affischer från Casa Ecológicas miljöbibliotek och -dokumentationscentrum. Utställningarna har använts mycket av de skolelever som besöker biblioteket, ofta med hemläxor om sopsortering eller om vad CAPA innebär. Utställningarna tas med av Jorge när han håller kurser på dagis och skolor eller Roxana när hon presenterar miljöhuset på seminarier.
    Till sopåtervinnarna Centro de Recoletores Independientes i kommunen som Casa Ecológica har ett långvarigt samarbete med har jag också bistått med original till visitkort samt affischer och informationsbroschyrer för deras dagliga arbete och särskilda insamlingskampanjer i bostadsområden.

Hemsida. Webbplatsen http://surf.to./CAPA <http://surf.to./CAPA> blev klar i januari 1999 och lanserades via epostutskick efter semesteruppehållet andra veckan i mars. Uppbyggnaden tog för volontären cirka en till tre dagar i veckan under tre månader och bestod i att gå igenom ordbehandlingsdokument på kontorets hårddiskar, textredigera och typografera samt välja och scannra fotografier. Med jämna mellanrum under projektets gång har inriktningen och strukturen på hemsidan redovisats för och gåtts igenom och godkänts av arbetslaget.
    Hemsidan hade ett antal besökare i början som kommenterade sidan och föreslog förbättringar och tillägg. Nu används sidan mycket som resurs för journalister och organisationer. Arbetslaget har gjort en del overheadbilder från den strukturerade informationen på hemsidan.
    Sidan sköts och uppdateras av volontären men det finns personer som på senare tid har närmat sig verksamheten och som kan tänkas ta över ansvaret. Vängruppen Dragon Verde i Sverige undersöker möjligheterna att få ett företag inom branschen för informationsteknologi att stödja Casa Ecológica med mer och bättre datorutrustning med inriktning på internet.

Massmedia. Projektet med Framtidsjorden upphörde sista december 1998 och ledde till en allmän kampanj för att söka finansiering. Jorge skickade pressmeddelande via fax om Casa Ecológicas planerade verksamhet och vilket gav notis i dagstidningen Las Ultimas Noticias och uppläsningar i flera radiokanaler.
    Centralamerikanska tidskriften Masica ville ha text och bild om CAPA Casa Ecológica till sitt premiärnummer. Volontären spökskrev tillsammans med Jorge. Artikeln som tar upp teori, aktiviteter och historik blev sedan baksidan på en ny informationsbroschyr om Casa Ecológica. Fotografierna valdes ut av volontären och lästes in digitalt på dennes privata scanner, eftersom det var bråttom och de tekniska specifikationerna för bildformaten var på yrkesnivå. Vid längre framförhållning och då det pågår representativa aktiviteter kan arbetslaget låna en digitalkamera som finns inne i stan på moderorganisationen IEP och skicka de bifogade filerna via en dator där.

Studiebesök. Med anledning av det stora antalet internationella och chilenska besök på Casa Ecológica och inspirerat av det numera nedlagda Miljöhuset i Skarpnäcks kommun i Stockholms län har volontären fäst två stora anslag vid ingången till samlingssalen där samtliga besökare och antal antecknas.
    Vid besök av journalister eller personer från icke latinska länder har volontären oftast ansvarat för huvuddelen av rundturen och sedan lämnat över åsiktssvaren till Roxana eller överbryggt språkproblem vid fikakonversationen.
    Ett serie på 90 diabilder har ställts samman och till största delen betalats av Casa Ecológica och mindre delar av UBV Chiles budget för info till samarbetsorganisationerna samt volontärens privata variantbilder. Diabildernas teman har gåtts igenom flera gånger med arbetslaget samt provats ut vid presentationer både på och utanför Casa Ecológica samt för chilenska och utländska besökare för att möta de olika behoven av innehåll.
    En utvärdering och diskussion inom arbetslaget samt IEP och dess miljöutbildningsinstitut Gylania samt WHO-Latinamerika (där en av Casa Ecológicas grundare arbetar) pågick i juli 1999 om hur verksamheten på ett enkelt och begripligt men professionellt sätt presenteras dels vid projektansökningar och dels vid besök med stöd av audiovisuella hjälpmedel som skrivtavla, video samt overhead- och diabilder.

Dragon Verde. Sida-stödda nordsyd och sydsyd-nätverket Framtidsjorden med kontor i Stockholm upphörde med förlängningen av sitt 20:80-projektet i december 1998, efter totalt fyra och ett halvt år. Nytt projekt är sökt för 2000-2002 med en totalbudget på cirka 70 000 kronor, motsvarande ett tidigare halvt års totalstöd.
    Vängruppen Dragon Verde i Sverige har fungerat dåligt och inte klarat av arbetsuppgifter som att samla in egeninsatsen till projektet och att översätta halvårs-, års- och slutrapporter samt nya projektansökningar. Jag har översatt rapporten för första halvåret 1998, den gamla projektplanen i samband med att slutrapporten skulle skrivas i februari 1999 samt den nya projektansökan. Framtidsjordens projektkoordinatör Maria Palselius med arbetsplats i Santiago översatte slutrapporten 1997-1998 i februari då volontären hade semester.
    Vängruppen samlade in egeninsatsen för 1998 först i januari 1999 så Forums Syds utbetalningar frös inne tills dess. IEP hann stänga sin bokföring för första halvåret 1998 vilket gjorde att ett halvt års projektstöd uteblev. Dessa redan insamlade medel utgör egeninsatsen för kommande projekt. I samband med detta bidrog jag i arbetet att skapa klarhet och höll i kontakterna med vängruppens i ende aktiva representant som befann sig i Sverige och som inte behärskar tillräcklig spanska för att skriva direkt till Roxana eller förstå hennes brev.
    Vängruppen lanserade sin hemsida första halvåret 1999 och presenterade en informationsbroschyr i slutet av 1998 på svenska om förebyggande miljövård. Inget utbyte har skett mellan vängruppens eller miljöhuset i Skarpnäcks kontakter och invånare i Estación Central. Ingen representant för vängruppen blev inbjuden till eller kände till seminariet Planetarisering eller globalisering som Framtidsjordens medlemsorganisationer organiserade en vecka i januari 1999.

Organisationsutveckling. När det nya arbetsåret började andra veckan i mars stod Casa Ecológica utan egen finansiering och med enbart tillfälligt lönebidrag från IEP. Under planeringsdagarna initierade jag ett arbete med att fastlägga Casa Ecológicas fasta månadskostnader med vatten, el, telefon, internet, gas, bläck till skrivare, hundmat och så vidare. Jag ledde också in diskussionen på de båda anställda Roxana och Jorges lönekostnad per timme. Rosita har sedan tillkommit på halvtid i arbetslaget men betalas helt av IEP. Tidigare har Casa Ecológica enbart debiterat antalet timmar som en kurs pågår, inte totalt nedlagt arbetstid, och exkluderat förberedelser och restider.
    Synsättet med kostnadsmedvetenhet har arbetslaget sedan tillämpat på avgifterna för deltagarna i studiecirklarna, besöken av skolklasser och beräkningen av paketpriser för externa kurser. Nu måste alla, inklusive de ekologiska scouterna, betala en deltagaravgift och oftast en högre sådan jämfört med förra året. Detta har inte minskat antalet kursdeltagare, skolbesök eller externa kurser. En del kursdeltagare som hoppat av och skolor som lämnar återbud har hänvisat till att Casa Ecológica numera tar betalt.
    Jag deltar i arbetet med att söka projekt nästan enbart genom att korrekturläsa sluttexten. Det beror jag bara finns på Casa Ecológica två eller tre dagar i veckan, till skillnad med arbetslagets 48-timmarsvecka. Jag är heller inte helt insatt i verksamhetens historia eller inriktning. Delvis beror detta på att övergripande teoridiskussioner och framtidsbeslut inte tas lokalt av arbetslaget på Casa Ecológica utan av IEP och dess förre detta ledningsgruppsmedlem, Rodrigo Cerda som var med om att dra igång Casa Ecológica och numera återfinns på WHO Latinamerika.
    Däremot ber chefen Roxana ofta att jag ska ge henne min utifrånsyn, "visión de afuera" på allt från formulering av brev som rör relationerna med IEP till hur utländska enskilda organisationer och statliga biståndsorgan resonerar kring jämställdhet, målsättningar och lokalt övertagande av projekt.

Datoranvändning. Liksom sedan starten svarar jag dagligen på frågor om datorerna. Främst visar jag hur arbetslaget kan använda olika funktioner för att ställa upp text i ordbehandlingsprogrammet men även allmänt om filhantering samt epost. Ett problem är den dåliga datorkapaciteten vilket gör att en dator kör Windows 3.1 och den andra Windows 95, vilket gör att användningssätten är olika och de skilda momenten svåra att komma ihåg. På Windows 95-datorn fungerar inte modemet, vilket gör att uppkopplingen till internet är knepig. Arbetslaget kan ladda ned och skriva epost och kunde det innan jag kom men så fort det krånglar eller något viktigt ska skickas eller tas emot så blir de väldigt osäkra och vill att jag ska göra det.
    Sedan tidigare håller jag ett vakande öga på datorerna, lägger in nya versioner av program och säkerhetskopierar till disketter och min personliga dator. Arbetslaget fortsätter med rutinen att kopiera vissa viktiga dokument till diskett.
    Mina samarbetspersoner är som tidigare arbetslaget, numera Roxana, Jorge och Rosita; representanter från andra lokala basorganisationer som dagis, skolor, grannskapsföreningar, litteraturcirklar, kulturgrupper, kvinnohus och -organisationer samt miljöråd och -grupper plus sopåtervinnarnas mikroföretag. Dessutom finns en krets av personer som tidigare arbetet i miljöhuset, gått på många kurser eller varit kursledare samt medlemmar av Casa Ecológicas stödförening.
    Jag har som tidigare inga större problem med språket. Förklaringar inom något specialområde eller med många nya termer får ta sin tid. Förutom att jag inte anser att det är min uppgift så kan jag självklart inte skriva texter eller hålla föredrag som en chilensk miljöarbetare kan. Mina arbetskamrater rättar inte mina återkommande meningsbyggnads- eller prepositionsfel utan enbart lite genus på substantiv och chilenska uttryck och metaforer. Jag fortsätter att skriva upp ord jag behöver i en anteckningsbok och öva på dem samt läsa lite grammatik om kvällarna.
    Vad gäller kulturförståelse så gör jag bort mig mindre, med att exempelvis glömma att alltid hälsa och ta avsked av alla oavsett sammanhang, antal personer och tidsbrist. Däremot bryter jag säkerligen mot flera sociala och kulturella chilenska koder och normer på min arbetsplats varje dag - men som jag inte är medveten om.
    Jag deltar i alla regelbundna göromål som att vattna, städa, ge mat åt hundarna, hålla rent kring sopåtervinningen, förbereda video, trädgård och papperstillverkning för skolornas ekologiska studiecirkel; serva skolelever med att hitta material till deras läxor på miljöteman, svara i telefon, informera nyfikna om kurser, dela ut diplom på kursavslutningar och så vidare.
    Ett viktigt dagligt forum är lunchen. Då stängs telefonen av och vi slappnar av under en timme och det finns plats för information och skvaller och utbyte kring miljörörelsen, diktaturen, Sverige, olika matvanor etcetera.

3. b)  Måluppfyllelse infovolontär

    Läget i landet. Jag har följt läget i landet genom att nästan dagligen se statliga reklamkanalen TVN:s timslånga 21.00-sändning, lyssna på morgonekot i ledande nyhetskanalen Radio Cooperativa, prenumerera på Púlsars telegram och utskickslistor via epost från Borlänge Energi Global Connection, Costanera Norte, JAS 39 Gripen, Cepal, Proyecto de Documentación Mapuche Ñuke Mapu, Nizkor International Human Rights Team, Red Nacional de Acción Ecológica; läsa den största dagstidningen La Tercera, den oberoende veckotidskriften El Siglo och vissa nummer av ¿Qué pasa?, Cosas och El Mensaje samt klippa intressant material ur dessa plus att jag på plats följt nyhetshändelser som begravningar, demonstrationer, Pinochetbeslut, en del politiska presskonferenser, bokpresentationer och föreläsningar. I samband med reportage, nyhetsartiklar och landssammanfattningar har jag intervjuat personer för att få kommentarer, analyser och mer fakta. Som andra volontärer diskuterar jag aktuella frågor med mina arbetskamrater och på fritiden med vänner och grannar.
    Jag har byggt upp en kunskapsbank på drygt 220 teman i hängmappar i arkivskåpet. Från början var det tänkt för rapporteringen åt tidskriften Latinamerika men sedan gick det upp för mig att mängden av uppsorterat material lämpar sig bra som en resurskälla för övriga volontärer som behöver information om vardagen och verkligen i Chile. Eftersom infovolontären inte har något eget kontor är arkivskåpet tillgängligt från min lägenhet.

Tidskriften Latinamerika (LA). Se utgivna nummer.
    Ett reportage och en nyhetsartikel ställdes av LA i början av året precis innan jag skulle åka på semester. Jag valde att inleda en konflikt genom att skriva ett öppet brev till tidningen med kopia till övriga infovolontärer och UBV:s ordförande och Chiles handläggare.
    Från min horisont gällde konflikten att det sedan jag kom ut i mitten av 1998 fram till januari 1999 då Elisabet Cervin började vikariera inte existerade någon dialog eller diskussion mellan LA och övriga infovolontärer, för övrigt inte heller mellan infovolontärerna. Jag skickade flera gånger artikelidéer som Örjan Bartholdsson tyckte lät bra men att han skulle svara mer utförligt några dagar senare, vilket han aldrig gjorde. Jag och Ia Röhl fick inte svar på våra förfrågningar om varför en del material som vi skickat till notissidorna och landssammanfattningen inte kom med. I ett nummer uteblev Chiles landssammanfattning helt, utan förklaring. Jag hade en utgivningsplan från maj med en felaktigt deadline, vilket räddades genom att en uppslagsartikel till Arbetaren om laglordernas första historiska beslut om Pinochet blev en nedkortad och ändrad artikel utan byline. Dessutom publicerade LA en gammal nyhetsartikel som jag skrivit till tidningen Arbetaren och endast skickat för kännedom.
    LA menade att jag skrev slarvigt och obegripligt, hade felaktiga faktauppgifter och saknade eller inte angav källor.
    Sammantaget gjorde bristen på styrning och respons att mitt arbete en dag möttes av en i mitt tycke kraftig överreaktion på överkomliga problem.
    Bra och konstruktiva diskussioner uppstod och konflikten är helt bilagd. Jag lägger ned väsentligt mer tid på varje text och Inga-Marie Bergroth har motläst i princip samtliga texter. Det finns en flitig, tydlig och respektfull dialog med LA som skriver regelbundna redaktionsbrev före och efter varje nummer och det finns långa diskussioner och gemensamt agerande mellan infovolontärerna och Sverigesekretariatet.

Frilans. Utöver publicerat material i LA har jag endast hunnit skriva till tidningen Arbetaren, Framtidsjordens nyhetsbrev, miljöpartiets Grönsaken och tidningen Brand.
    Jag har liksom flera andra infovolontärer, vanliga dito och personer på och kring redaktionen medverkat i samarbetsprojektet mellan UBV och resetidningen och bokutgivaren Vagabond om en resehandbok på temat hänsynsfull turism. Under en vecka gjorde jag ett reportage i Temuco om mapuchecamping. De båda tidigare UBV-volontärerna Carmen Blanco och Göran Nordlund bidrog med sina kunskaper. Utöver reportaget och guiden skrev jag guide till Santiago som komplement till ett nöjesreportage som Vagabond redan hade samt att jag skrev inledningen till kapitlet om Chile. Sammanlagt skickade jag iväg nästan 35 sidor material. Landgruppen bistod i arbetet med Santiagoguiden och de tre nya volontärer som kom i juni kunde få ta del av UBV Chiles samlade turismkunskaper om Chiles huvudstad.
    Jag har blivit intervjuad med text och bild i Naturskyddsföreningens Agenda 21 Nyhetsbrev, Hammarby IF:s hemsida (ännu ej publicerad) och webbplatsen Expedition Jorden Runt. Den sistnämnda hemsidan har lagt upp utdrag ur de resebrev som jag skriver på fritiden.

Landgruppsinfo. Fram till april ansvarade Ia Röhl för de tre volontärer som arbetade i Valparaísoregionen och för landssammanfattningarna. Vi hade en del telefonsammanträden där vi gick igenom infofrågor och SVS-protokoll och eventuella svarsreaktioner på dessa. Vi hade genomgångar innan hon skulle skriva landssammanfattningen. Jag förmedlade min kontakt med tidningen Arbetaren där Ia publicerade en artikel om Bío Bío.
    Efter att Ia åkte har jag gått igenom med Maximiliano Dominguez hur man gör intervjuer, lånat ut en bok om att skriva artiklar samt kopierat och lämnat över ett häfte om grunderna i fotografering. Per telefon har jag gett datorstöd åt Anna Olsson.
    I Santiago har jag haft flera arbetspass med Gloria Bezrukov för hennes projektansökan om utbytet mellan Chile- Sverige på temat drogförebyggande arbete. Hon skrev även en LA-artikel till bilder som jag tog i Uruguay från de svartas karneval och vi träffades ett par gånger för att gå igenom texten och välja bilder.
    Ing-Marie och jag har suttit tillsammans flera gånger för att förbereda hennes projekt med kulturutställning och kvinnoföreläsningar under den svenska sommaren 1999. Hon har skrivit artiklar till Kristna Studierådets tidning och tidskriften Latinamerika. I samband med hennes utställning i Sverige och illustrering till arpillerasreportaget till LA har vi flera gånger träffats eller ringt för att diskutera foto.
    Med koordinatören Pär Bergroth fram till juni hade jag mycket kontakt och utbyte om frågor som rör UBV och info. På kontoret finns numera en pärm där all info gjord av UBV Chiles samlas. Jag skött visst datorunderhåll och lagt in nya versioner av bildhanterings-, epost- och hemsideprogram.
    I samråd med mig skrev Lillemor Andersson en bokpresentation till LA. Efter att hon blivit koordinatör i juni är det med henne som jag kommenterar aktuell UBV-info. Vi har haft en del datorstöd per telefon och allmänna genomgångar av detaljer i ordbehandlings- och epostprogram.
    Hemsidan är inte klar men jag har fotograferat landgruppen och scannrat in bilderna.

Följande personer har jag träffat och på olika sett servat med information om Chile:
• Två elever från Hola folkhögskolas medialinje som gjorde projektarbete om mapuchefolket.
• En kanadensisk forskare som studerat i Uppsala och gjorde projektarbete på miljöorganisationen Codeff i Chile.
• En Biskops Arnö-elev från dokumentationslinjen i Valparaíso och en svensk EU-praktikant som gjorde arbete om adoption och Påskön Rapa Nuí.
• En dansk antropolog som skrev uppsats om chilensk miljörörelse med utgångspunkt från Bío Bío.
• SKTF:s internationella sekreterare på seminarium och som talade på första maj i Santiago.
• Flera svenska deltagare på Framtidsjordens seminarium i januari och som ville lära känna Chile bättre.
   Upprepad skriftväxling har jag haft med en journalist i samband med UBV-annons om arbete i Ecuador, en forskare i Kalmar som forskade på journalisters situation i Latinamerika, Ecoclubes i Argentina om kontakter med miljöföreningar för ungdomar i Sverige, deltagare på Biståndskursen på Sida-Sandö samt elever på Forssa folkhögskola som gjorde arbete om situationen i Chile efter Pinochets gripande.

4.      Landgruppen

    Precis när jag lagt fram min förra halvårsrapport bröt den omnämnda Santiago-Valparaísokonflikten ut och som ställde vänner mot vänner, förkurskamrater mot förkurskamrater och delade styrelsen.
    Jag tolkar det som att några av mina kamrater i landgruppen anlade en Valparaísoanalys i samtliga möjliga övriga frågor. Det är bra att ifrågasätta storstadskoncentreringar och alla åsikter är välkomna i strategidiskussioner om kommande samarbetsorganisationer. För min del tycker jag att vi i landgruppen förlorade tid för att utveckla tankarna om nätverk och sprida arbetsformen även till Santiago samt att övervinna de rester av tveksamheter som fanns hos enstaka kamrater. Vad gäller faktauppgifterna och de personliga beskyllningarna så gällde det mesta tiden före min ankomst till Chile. I anslutning till temat tycker jag att det var oansvarigt att inte genomföra en avvecklingsplan för den verksamhet kring nätverken och mediaverkstaden som var uppknuten till användandet av de arbetsverktyg som Ia Röhl förfogade i egenskap av infovolontär. Om nästa infovolontär inte hade haft egen dator och inte behövt fax så skulle ett skapat tomrum ha uppstått kring UBV i Valparaíso.
    I dag tycker jag att ett gott arbetsklimat är på väg att åter stabiliseras och där samtliga medlemmar i landgruppen är aktiva.
    Min roll inom landgruppen utvidgas inte i och med att jag blivit hel infovolontär. Sedan tidigare fick jag Sverigesekretariatets mötesprotokoll, deltog i tidskriften Latinamerikas redaktionsdiskussion samt UBV-listan på internet. Jag är vaksam på den informations-axel som kan uppstå mellan koordinatör och infovolontär med goda kommunikationer gentemot UBV i Sverige, i relation till exempelvis nykomna volontärer utan samma stöd och trygghet i landet
    Vad gäller övergripande mål för landgruppen deltar jag som övriga i framställandet av verksamhetsplaner, även om jag har ett speciellt ansvar för delen om info.
    Jag kan känna att jag förlorar tid för infoarbetet och min samarbetsorganisation på grund av alla landgruppsmöten och övrigt UBV-arbete. Jag är dock fullt medveten att utan en gemensam plan och strategi blir våra placeringar och insatser inte ett dyft värda.

5.       Min personliga situation

    Jag hänvisar till 16 resebrev som jag skrivit sedan ankomsten till Chile, se http://surf.to/Matte_Bson <http://surf.to/Matte_Bson> Resebreven skickas ut cirka var tredje vecka och har uppemot 90 mottagare som bett om att få utskicket.
    Jag känner mig så trygg i min omgivning som jag som utlänning kan bli, all solidarisering till trots. Jag fortsätter att bo i mitt grannskap och lära känna personer i Chile även om en för hög procent har någon form av koppling till Sverige.
    I samband med att min flickvän gjorde slut första april och kombinerat med mycket arbete och kanske konflikten med LA så fick jag problem med magen under två veckors tid men det gick över.
    Min lön har räckt till såväl fotointresse, skivhandel, besök på pub, diskotek och konserter; semester utomlands och köp av candombetrumma.
    Jag planerar att söka förlängning åtta månader till sista februari 2001, då nästa chilenska arbetsår slutar. Jag tycker inte att jag har hunnit utföra någonting och det är först nu som jag är infovolontär på heltid. Mars är också en lämpligare månad för en arbetslös journalist att återvända till den svenska arbetsmarknaden.

Resebrev • Fotografier • Byrålådedikter • Artiklar • Länkar • Eposta mig Mattias Bengtsson, Enrique Richard 3344, Ñuñoa, SANTIAGO de Chile, +56–(0)2–779 32 09, 209 43 44 (fax), matte.bson@usa.net,http://surf.to/Matte_Bson