Det finns vissa problem med denna uppsats t.ex. fungerar inte alla adresser, något jag ej kommer att åtgärda. Detta eftersom adresserna ständigt förändras.
Internet är bara en modefluga. [...] Internet är nog snart över(1) , sade vår IT- och kommunikationsminister Ines Uusmann i en artikel i Svenska Dagbladet - ack vad fel hon fick. Internet är något som har kommit för att stanna - vare sig vi vill det eller inte.
Det talas ofta om hur viktigt Internet är - och kommer att bli - för undervisningen i grund- och gymnasieskolan samt vid universitet och högskolor. Det man glömmer bort - eller medvetet ignorerar - är att den information som finns på Internet inte alltid är objektiv eller sann. Internet har blivit ett tillhåll för olika typer av förbjuden information, allt från barnpornografi till nazistpropaganda. Förnuftets sakliga röst får ge vika för framtidstron och entusiasmen.
Min uppsats kommer inte att handla om Internets barnsjukdommar, utan den kommer att undersöka hur några olika svenska kommuner behandlar historia på Internet.
För att ni lättare skall kunna förstå denna uppsats finner jag det lämpligt att under denna rubrik förklara Internets uppbyggnad. Detta hoppas jag kommer att vara till hjälp när jag förklarar de metodiska problem detta media innebär.
Internet skapades av det amerikanska försvaret på slutet av 70-talet. Tanken med detta elektroniska nätverk var att det skulle vara ”oförstörbart” vid en krissituation (krig, naturkatastrofer etc)(2).
Internet är uppbyggt av många olika fristående servrar. En server kan jämföras med en dator utrustad med otroligt stor hårddisk där man kan lagra information (dokument, bilder och ljud). Dessa servrar är sinsemellan hopkopplade, vilket innebär att Internet nästan blir helt oförstörbart.(3)Vid en katastrof, där en server förstörs, kan de andra fortfarande obehindrat kommunicera.(4)
Den vanligaste - och mest populära - formen av Internet är WWW (World Wide Web), vilket är ett grafiskt användargränssnitt. Till skillnad från t.ex. Gopher(5) innehåller WWW både text och grafik samt i vissa fall även ljud.
WWW har ungefär samma funktion som Windows(6) har för en vanlig PC-dator; det skall vara snyggt och lätt använt. Med hjälp av musen skall du kunna ”klicka” dig fram vart du vill; du skall inte behöva skriva en massa krångliga manuella kommandon.(7)
Om man kopplar upp sig mot WWW och är intresserad av att finna information måste man veta under vilken adress man skall söka.
Umeå kommun ligger t.ex. under följande adress: http://www.umea.se. (ÅÄÖ är inte internationella tecken och får således inte användas.)
se står för Sverige. Kan även vara jp (Japan), us(USA) umea står tillsammans med se för den unika adressen www står för World Wide Web http står för HyperTextTransferProtocol vilket gör det möjligt att länka och överföra HTML-dokument (HyperTextMarkupLanguage). De flesta dokument på WWW är skrivna just i programspråket HTML.(8)
När man väljer att gå till http://www.umea.se kommer man till Umeå kommuns hemsida. Där finns det några olika s.k. länkar. När man med hjälp av musen trycker på exempelvis länken Historia skickas man vidare till en ny adress - eller rättare sagt till en underadress. Istället för att befinna oss på ”http://www.umea.se” befinner vi oss nu på den nya adressen ”http://www.umea.se/historia” där vi finner all information rörande Umeås historia. En länk kan ungefär ses som om en innehållsförteckning, men istället för att själv bläddra dig fram till den rätta sidan ”länkar” datorn dig automatiskt till den sida du har valt.(9)
Det är självklart omöjligt att i förväg veta vilken adress den information du behöver finns på, därför finns det också några olika sökprogram på Internet (bl.a. AltaVista, Webcrawler, Yahoo). I ett sökprogram kan du skriva vad du är intresserad av. När jag ville veta adresserna till kommunernas hemsidor gick jag in på AltaVista och sökte efter: Sverige + Kommuner. Programmet sökte då i sitt register efter alla hemsidor där både ordet Kommun och Sverige ingick och skrev sedan ut adresserna på min skärm.
För att komma med i ett sökprogramsregister måste man dock registrera sig, d.v.s. du måste kontakta företaget bakom programmet och säga att du vill vara med i registret. Om inte man registrerat sig kan information på Internet vara svår att finna, du måste veta den exakta adressen.
Jag har i min uppsats använt mig av e-post och tänker därför kort förklara principen bakom denna.(10) En e-post är egentligen ett vanligt brev, fast du skickar det via Internet. Fördelen med e-post - förutom att du sparar pengar via porto - är att brevet kommer fram ögonblickligen, vilket gör det möjligt att skicka ett svarsbrev inom några minuter. All typ av datainformation (text, bilder och ljud) kan sändas via e-post.
Även vid e-post krävs det att du vet vilken adress din adressat har. Jag har t.ex. adressen erik.ahslund@midnet.telia.com
midnet.telia.com är serverns namn @ visar att namnet är slut och att serveradressen börjar (visar även att det är en e-postadress) erik.ahslund står för mitt namn, även här är Å, Ä och Ö bannlysta.(11)
2.3 Olika källtekniska problem angående Internet
I och med att Internet ständigt förändras får jag vissa problem med kontrollerbarheten. Om någon vill kontrollera mina slutsatser är det mycket möjligt att de får helt andra resultat, detta eftersom hemsidorna är i ständig förändring. Vissa sidor kan t.o.m. ha försvunnit helt. För att råda bot på detta har jag sparat alla undersökta hemsidor på diskett, både i HTML- och textformat. Bilder har jag p.g.a. utrymmesskäl ej sparat; jag anser inte heller att de är viktiga för mitt arbete.
Jag har skickat e-post till alla kommuner i min undersökning och sedan använt mig av deras svar i min analys. Dessa svar har jag också lagrat.
Mina fotnoter och min källhänvisning kommer att se väldigt oortodox ut, något som tyvärr inte kan hjälpas. När jag hänvisar min information till en hemsida har jag inte kunnat sätta ut någon sidhänvisning, detta eftersom man inte använder sig av sidnumrering på WWW. Detta eftersom en sida kan vara - nästan - hur lång som helst.(12)
De gånger jag hänvisar till en e-post talar jag bara om att det rör sig om en sådan samt från vilken kommun den härrör. Under 4.2 Problem angående metodval tar jag upp några andra problem angående min e-post.
Jag planerar även att lägga upp alla de dokument jag använt mig av på min hemsida, vilken ligger under följande adress: http://members.tripod.com/~Nergal/index.html.
Då mitt undersökningsområde gäller kommunernas hemsidor - och inget annat - är det ibland svårt att veta vad man skall räkna till dessa.
Om jag är inne på Umeås hemsida och trycker på länken historia och de länkar mig till en amerikansk hemsida specialiserad på historia så är det inte längre Umeå kommun som är ansvarig för informationen.
Som regel tänker jag enbart acceptera sådana sidor som ligger under ”huvudadressen”. Jag låter ett exempel visa vad jag menar: om jag är på Umeå kommuns hemsida (http://www.umea.se) och trycker på länken historia och de länkar mig till adressen http://www.umea.se/historia är fortfarande ”huvudadressen” densamma, i detta fall http://www.umea.se. Kommer jag däremot till adressen http://www.historypage/country/sverige/umea.com ligger jag ej längre under ”huvudadressen”.
Vanligtvis är detta inget problem, eftersom man oftast märker när man kommer in på en ny hemsida, men ibland kan detta vara förvirrande. På exempelvis Stockholm kommuns hemsida (http://www.stockholm.se) finns all historia under adressen http://www.sis.se.(13) Huvudadressen är inte längre densamma, ändå är det Stockholms kommun som är ansvarig för all information på denna sida. Stockholms kommun har valt att låta SIS (Stockholms Informations Service) ta hand om all turistrelaterad information. I sådana fall, där kommunen fortfarande är huvudansvarig för informationen, anser jag att det är motiverat att använda mig av den.
Det övergripande syftet med denna uppsatts är att undersöka vilken grad av historiemedvetande det finns på Internet, samt om detta skiftar beroende på vilken typ av kommun jag undersöker.
Jag kommer även att i diskussionsdelen lägga fram några olika tänkbara förklaringar till varför historia på Internet ser ut som den gör.
Eftersom Internet antagligen är det största mänskligheten någonsin skapat är det viktigt med tydliga avgränsningar. Jag har således enbart valt att undersöka WWW, då denna del av Internet är den mest populära och vanliga. Det är här många kommer möta historia i framtiden.
Men även WWW är otroligt stort. För att ni skall få en god uppfattning om dess storlek skall jag ge ett ganska talande exempel: 961102 kl 20.00 använde jag mig av AltaVista(14) och sökte efter ordet History - jag fick 3 523 081 träffar. Ungefär 24 timmar efteråt när jag åter sökte efter ovan nämnda ord fick jag 3 524 483 träffar, en ökning med hela 1 402 träffar. Jag skulle inte - även om jag ville - hinna undersöka de nya dokumenten.(15)
Då WWW är för stort för en undersökning har jag valt att ytterligare avgränsa mitt arbete. Mitt val har då fallit på kommunala hemsidor, eftersom nästan varje kommun har en egen sådan, något som innebär att mitt undersökningsområde blir rikstäckande. Dock har Sverige 288 stycken kommuner så ytterligare avgränsningar är nödvändig. Jag har då valt att dela in kommunerna i dessa sex kategorier:
Industritäta Kommuner: Sundsvall, Västerås och Kiruna Turistpräglade kommuner: Malung, Strömstad och Båstad Kommuner med universitet: Umeå, Uppsala och Lund Kommuner med ”historiska” och anrika städer: Skara, Sigtuna och Vadstena Stora kommuner: Stockholm, Göteborg och Malmö Små kommuner: Åtvidaberg, Högsby och Leksand
Tanken med dessa kategorier är att de skall representera Sverige väl; geografiskt täcker de hela Sverige - från Kiruna i norr till Malmö i söder, karaktärsmässigt täcker de även hela Sverige - från industri- till turistkommuner.
Indelningen i kategorier fyller även ett annat syfte; kan man utläsa några skillnader i historiemedvetande mellan de olika kommuntyperna?
3.2 Definition av historiemedvetande
Eva Queckfeldt är en av de få historiker som diskuterat och undersökt historiemedvetande och historielöshet. Hennes undersökningsområde var några svenska dagstidningars ledarsidor. Definitionen hon använde sig av var följande: Refererade man i texten till historiska personer, händelser, årtal eller data, eller ej? Om man inte gjorde det ansågs detta tyda på ”historielöshet”. ”Historisk” ansågs en person, händelse etc bli efter så kort tidsperiod som 10 år. (16)
I mitt arbete kommer jag inte riktigt att kunna använda mig av Queckfeldts definition av historielöshet, eftersom jag i huvudsak kommer att leta efter historiemedvetande i dokument som enbart innehåller Historia. Självklart kommer dessa dokument att uppfylla stora delar av de krav som Queckfeldts ställer för att man skall räknas som historiemedveten, dock antagligen inte alla.
Jag kommer emellertid att - till viss del - undersöka länkar som ej rör historia, utan näringslivet, fritidsaktiviteter, etc. I dessa fall anser jag att Queckfeldts definition av historielöshet passar utmärkt och kommer även att använda mig av den.
Kim Salomo skriver om historiemedvetande: Historiskt medvetande är en generell kategori som täcker alla former av historiskt tänkande. Det är en form av medvetande om omvärlden där förändringen över tid är central. Relationer mellan det förflutna, samtiden och framtiden ingår som avgörande element i denna form av medvetande. [...] Historiskt medvetande kan alltså inte jämställas med kunskap om det förflutna.(17)
Denna definition finner jag bättre passa min underökning än Queckfeldts, men jag tänker dock tillfoga ännu en aspekt; sambandet mellan det lokala (kommunen) och det internationella (Sverige och övriga världen). Detta eftersom jag anser att det inte räcker med att enbart relatera bakåt och framåt i tiden, händelsen måste sättas i ett större sammanhang.
Min definition av historiemedvetande blir följaktligen: mycket historiemedveten anses en kommun vara som, när den beskriver historia, försöker förklara de bakomliggande orsakerna; dels genom att sätta in händelsen i ett större sammanhang där både lokala och internationella aspekter betraktas, och dels genom att relatera bakåt i tiden. Förutom detta krävs det också att man försöka beskriva vilka följder händelsen fick; relationerna mellan det förflutna, nutiden och framtiden skall vara klara.
De länkar som inte är historierelaterade (näringsliv, fritid etc.) bör även de innehålla ett visst mått av historia, dessutom bör historieskrivningen vara kritisk.
Ett av mina stora problem har varit att själva operationaliseringen. Jag har valt dessa frågeställningar och hoppas att de väl skall täcka mitt syfte.
Vem har skrivit historian? Varifrån har han/hon fått den historia som beskrivs? Innehåller de fotnoter och/eller källhänvisning? Hur lätt är det att nå historia (via vilken länk når man dem)? Hur mycket text innehållande historia finns det på hemsidan?
Förklaras bakgrunden till det som beskrivs? eller säger man bara t.ex. att det var en stor strejk i Sundsvall, utan att de bakomliggande orsakerna förklaras? Förklarar man vilka följder en händelse fick? Sätter man in händelsen i ett större - internationellt och nationell perspektiv? eller förklaras t.ex. Sundsvallsstrejken bara utifrån förhållandena i Sundsvall, utan att man relaterar till det övriga Sverige och världen? Är kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid klar, eller saknas den? Kan man finna den s.k. ”röda tråden”? Innehåller informationen under de icke historierelaterade länkarna - näringsliv, fritid etc. - historia? Vilken typ av historieskrivning präglar hemsidan (den kritiska, den monumentalistiska eller den antikvariska)?
Min hypotes är att historiemedvetandet är lågt på kommunernas hemsidor, detta eftersom de troligen enbart använder historia som reklam för sina respektive kommuner.(18) Jag tror även att skillnaderna mellan de olika kategorierna kommer att vara marginella. Möjligen anser de kommuner som har ”historiska” och anrika städer att historia är bra ”marknadsföring” och således är det också troligt att de är mer historiemedvetna än de övriga kommunerna.
För att komma underfund med huruvida kommunerna är historiemedvetna eller ej tänker jag först dela in deras historieskrivning i någon av Nietzsches tre olika kategorier; den monumentalistiska, den antikvariska och den kritiska.(19)
Med monumentalistisk historieskrivning menas att man endast belyser de stora händelsernas- och stora personernas historia. Bengt Ankarloo anser dock att det har blivit en förskjutning inom den monumentalistiska historieskrivningen; att de stora gestalterna har allt mer fått lämna plats för organisationer, generationer och klasser. Detta inom både den politiska och sociala historieskrivningen.(20)
Den monumentalistiska historieskrivningen har också en tendens att enbart ta upp det positiva i de ”monument” den beskriver. Men den har sitt berättigande, säger Nietzsche, i det att den lockar till efterföljd, till ett aktivt liv, till ambitionen att höja sig själv, att förverkliga alla sina möjligheter, så som de stora männen gjorde.(21)
Den antikvariska historieskrivningen räknar all historia som lika viktig. Man samlar på sig allt som har hänt och kallar detta för historia, utan att yppa vad man tycker är viktigt och mindre viktigt. Tuggummits historia blir lika viktig som Sveriges.(22)
Den kritiska historieskrivningen är enligt Nietzsche inte i första hand revisionistisk, utan den skall snarare ses som ett komplement till den monumentalistiska. Den skall plocka fram de dåliga sidorna hos de händelser och personer som den monumentalistiska historieskrivningen beskriver.(23)
Om en hemsida använder sig av kritisk historieskrivning anser jag att den är mer historiemedveten än en sida som är monumentalistisk. En monumentalistisk hemsida är i sin tur mer historiemedveten än en antikvarisk.(24)
För att få reda på kommunernas egna inställning till historia har jag skickat dem e-post med några olika frågor (bilaga I). De svar jag fått kommer att behandlas separat under kapitel 7.7.
4.2 Problem angående metodvalet
Ett problem är att endast 5 av de totalt 18 kommunerna har svarat på min e-post. Frågan är om dessa 5 kommuner kan sägas representera hela landet. Är det kanske så att det bara är de kommuner som anser historia vara viktigt som har svarat? Eller är det bara de kommuner som inte har någon historia alls som svarat - för att kunna förklara sig?
De fem kommunerna som jag har fått svar från är Malmö, Stockholm, Göteborg, Strömstad och Sigtuna. Det man kan se är att de tre storstäderna har svarat, något som antagligen beror på bättre administration och/eller fler anställda.
Tre av de fem kommunerna har sidor med historia (Malmö, Strömstad och Sigtuna) och de två övriga saknar sådana sidor (Göteborg och Stockholm).(25)
Det är svårt att säga huruvida dessa kommuner representerar hela Sverige eller inte, men då det inte finns några andra alternativ blir jag tvungen att använda mig av dessa. Det bör dock påpekas att mina slutsatser utifrån e-posten inte blir rikstäckande. Att bara 5 kommuner har svarat kan man ju även tolka som att historiemedvetandet är ganska svalt bland kommunerna, så på ett sätt har även de kommuner som inte svarat gjort mig en tjänst.
Eva Queckfeldt har, som jag tidigare nämnt, undersökt huruvida historiemedvetandet har minskat i några svenska dagstidningar (Arbetet, GöteborgsPosten och Svenska Dagbladet) mellan år 1945-1979. Det hon har undersökt är tidningarnas ledartext och slutsatsen blir att historiemedvetandet har minskat.(26)
Kim Salomon skriver följande om charterbolagens och masskulturens historiemedvetande: Massturismen och charterbolagen marknadsför [...] historiska upplevelser och myter mer eller mindre i underhållningssyfte. (27) Han är således inte vidare imponerad av ovan nämnda medias historiemedvetande.
När det gäller historia och Internet har det inte skrivits mycket, men historikern Börje Björkman har dock i sin artikel Källkritik på Internet? Ska det va´ nödvändigt? behandlat Internet och källkritik. Hans slutsats är att källkritiken på Internet är måttlig eller nästan obefintlig och att det är viktigt att betrakta all informationen man hittar med kritiska ögon.(28)
Mitt undersökningsområde, historiemedvetandet på Internet, är mig veterligen inte utforskat alls, vilket kanske är lite konstigt med tanke på mediets popularitet. Men det är i och för sig ganska nytt.
Under denna rubrik kommer jag att visa och analysera några olika hemsidor. Denna del har jag med för att dels visa er hur en hemsida ser ut, samt dels för att ni ungefärligen skall förstå hur jag har gått tillväga när jag utfört min undersökning.
Jag har emellertid valt att inte ta med exempel på hemsidor som inte har någon historia, då det känns ganska onödigt eftersom ingen analys av dem har varit möjlig.
6.1 Umeå kommun (Kommuner med universitet)
Umeå kommuns hemsida finns på adressen http://www.umea.se. Att hitta fram till sidan där historian finns är lätt, det är bara att välja länken historia.
Umeås kommun har valt att indela sin historia under fem olika rubriker; Forntid (7000 f.Kr. - 1000 e.Kr.), Umeå blir stad (1300 - 1652), Ryssen kommer! (1714 - 1809), 1800-talet (1810 - 1896) samt slutligen Det moderna Umeå (1900 - 1995).(29) Denna indelning finner jag lite konstig; hände det inget av vikt i Umeå mellan åren 1000 - 1300 samt mellan 1652 - 1714? Hur som helst, tillsammans innefattar all historia ungefär 4 sidor.(30)
Någon form av källhänvisning eller fotnoter finns överhuvudtaget inte.
När man närmare granskar texten kommer man fram till att den är rent antikvarisk. Under varje rubrik står det en massa olika årtal och en kort beskrivning vad som hände just det året; viktigt eller mindre viktigt. Exempelvis: 1735 inrättades Västerbottens första apotek i Umeå(31), 1857 drogs telegraflinje till Umeå(32), 1948 började seminariet för huslig utbildning.(33) Allt som oftast är allt det som står förvånansvärt irrelevant.
Bakgrunden till de olika händelserna ges nästan aldrig, ej heller vad de fick för konsekvenser.
Hur är det då med relationen mellan dåtid, nutid och framtid? Tyvärr är det dåligt med den också. Det står t.ex. att 1501-1508 uppfördes en stenkyrka i Backen som ersatte den gamla träkyrkan.(34) Förutom att fråga sig varför kyrkan byggdes undrar man även om kyrkan fortfarande finns kvar - något den faktiskt gör.
Men vissa undantag finns självklart. Att Umeå kallas för Björkarnas stad förklaras med hänvisning till den stora branden 1888. När sedan staden återbyggdes [...]anlades breda esplanader som brandskydd och längs dessa planterades björkar som skulle hindra elden från att hoppa från hus till hus.(35)
Ett av mina krav för att en sida skall anses ha tillfredsställande grad av historiemedvetande är att man relaterar historien till övriga Sverige och världen. Umeå kommun gör nästan aldrig det, dock hittar jag några undantag: 1808 tågade ryske tsaren Alexanders trupper in i Finland utan krigsförklaring. Efter kriget mot Napoleon hade Sverige 1807 valt att alliera sig med England till skillnad från Norge och Danmark som slöt förbund med Ryssland och Frankrike. (36) Annars när Umeå relaterar till övriga världen är det nästan bara övriga Norrland som nämns, något som inte ens det förekommer vidare ofta.
Övrig information - turistinformation, näringsliv etc. - på Umeås hemsida innehåller inte heller den någon vidare hög grad av historiemedvetande. Dock nämns några historiska platser som trevliga sevärdheter; [...]Backens kyrka från medeltiden [...] hällristningarna i Norrfors[...](37) etc. Under länken Snabbkurs om Umeå får man även veta att Umeå universitet invigdes 1965.(38) Och under AB & CO - Företag står följande: Umeås största företag - Volvo Lastvagnar Umeverkens hyttindustri av världsklass - började för 50 år sedan med en unik umekonstruktion. Det var 1929 som Gösta Nyström startade sitt möbelsnickeri i Umeå. Men han började snart göra bilkarosser i trä och företaget bytte namn till Nyströms karosseri.(39) Så även om historiemedvetandet är dåligt även i detta fall blir jag - faktiskt - positivt överraskad.
Utifrån min undersökning kan jag utan dåligt samvete påstå att Umeå kommuns hemsida är nästan helt historielös. Den innehåller inga källhänvisningar eller dylikt, ingen röd tråd och inte heller relaterar man till övriga Sverige eller världen. Få av de krav jag uppställde för att en sida skall anses vara historiemedveten har uppfyllts tillfredsställande. Till Umeås fördel kan man säga att det är lätt att hitta fram till historian, samt att den innehåller relativt mycket text, vilkets innehåll dessvärre är mycket dåligt. Innehållet under de icke historierelaterade länkarna är acceptabelt.
6.2 Strömstad kommun (Kommuner beroende av och angelägen om turism)
Denna kommuns hemsida ligger under adressen http://www.stromstad.se och har ingen egen sida för historia. All historia jag hittade var under länkarna turism och kosteröarna, där de räknade upp några olika sevärdheter. Inga fotnoter eller källhänvisningar finns.(40)
Historian är monumentalistisk och antikvarisk; man beskriver några ”monument” (exempelvis Koster, skeppssättning och domarringen i Blomsholm, kvarteret Buktá, Fredrikstens Fästning) i antikvarisk stil.(41)
Man förklarar inte några bakgrunder eller följder. Om Urholmens två fyrtorn skriver man: Till en början blinkade bägge fyrarna, numera bara den södra [...](42) Varför den norra inte längre blinkar förklarar man aldrig. Inte heller förklarar man varför inga människor längre bor på ön. Jag hittar dock ett undantag: man förklarar nämligen uppkomsten av klapperstensfältet vid Valnäsbukten, vilket har att göra med inlandsisen.(43)
Jag måste konstatera att Strömstad kommun har mycket lågt historiemedvetande.
6.3 Kiruna kommun (Industritäta kommuner)
Kiruna kommuns hemsida finns på adressen http://www.kiruna.se. För att hitta fram till historia måste man först välja länken turism, sedan länken dokument om staden, och slutligen historik. Lite krångligt, men fullt godkänt.
Historian upptar bara ¾ sida.(44) Som källhänvisning lämnas följande: PRODUKTION: MEDIAFOLKET AB, KIRUNA [...]TRYCK: MG TRYCK AB, GÄLLIVARE - TEXT: KIRUNA KOMMUN.(45) Kanske något svårtolkad, men de nämner även att all text är tagen från en turistbroschyr.(46) Några fotnoter finns inte.
Historian anser jag vara monumentalistisk då den - förståeligt nog (?) - nästan enbart behandlar gruvindustrins historia. Man ”glömmer” dock att skriva om malmtransporten till Nazi-tyskland (även detta ganska förståeligt). På dessa få rader hinner man också nämna LKAB och Samerna.(47)
Historien om gruvindustrins framväxt är i sin tur antikvarisk då den mest räknar upp massa olika - viktiga och oviktiga - fakta.(48)
Överlag är historian dålig; man förklarar inga bakgrunder till händelserna, inga följder och det internationella perspektivet ignorerar man också. Däremot finns tidsperspektivet - relationen mellan dåtid, nutid och framtid - ganska ofta med, vilket är självklart när hela Kiruna är en produkt av malmindustrin som försiktigt började växa fram på 1600-talet.(49)
De övriga länkarna gjorde mig dock mycket positivt överraskad. Under länken kommunikationer står följande: Kommunikationerna har varit en nyckelfråga i alla tider. De första kommunikationslederna var älvarna och det är vid älvarna de flesta större byarna finns.(50) Under länken näringsliv: De första människorna här levde av jakt och fiske. Senare utvecklades renskötsel och jordbruk. Den industriella delen av näringslivet inleddes 1640[...].(51) Varför är historian bättre under exempelvis länken näringsliv än under länken historik?
Jag vet inte riktigt vad jag skall säga om historiemedvetandet på Kirunas hemsida; historiken är dålig, men de övriga länkarna är klart godkända.
6.4 Sigtuna kommun (Kommuner med ”historiska och anrika städer)
För att finna historia på Sigtuna kommuns hemsida måste man välja turism och sedan historia; således är det också lätt att finna historian.(52) Totalt är det ungefär en sida med historia. Man prioriterar historia högt; Med tanke på vår inriktning på besöksnäringen är historien synnerligen betydelsefull.(53) All historia är skriven av turistchefen Sofie Andersson som har fått informationen dels [...]från riksarkivets handlingar, dels[...] från ett flertal olika källor.(54) Fotnoter och källhänvisning saknas dock.
Historian kretsar mest runt kommunikationer. Resor och kommunikation går som en röd tråd genom Sigtunabygdens historia.(55)
Historieskrivningen är monumentalistisk och behandlar mest de tider då Sigtuna blomstrade; 1000-talet, stormaktstiden (med sina slottsbyggen) och industrialiseringen.(56)
Bakgrunden till de historiska händelserna och vilka följder de fick förekommer då och då, man får t.ex. veta att tack vare det gynnsamma läget vid Mälarens strand blev Sigtuna [...]en betydande sjöfartsort och en knytpunkt för kommunikation och handel.(57) Det beskrivs även att Sigtuna blev ett kristet centrum och en motpol till grannstaden och asatrons högborg Uppsala(58), vilket fick till följd att Sigtuna övertog Birkas roll som rikets centralort. Varför Sigtuna blev ett kristet centrum förklarar man dock aldrig.
Man förklarar även att Stockholm-Arlanda flygplats bidragit till att öka kommunens befolkning avsevärt.(59)
Att sätta in händelserna i ett större perspektiv glömmer man allt för ofta. De få gånger de inträffar gäller det bara Sverige; t.ex. Gustaf Vasas reduktion.(60) Sveriges många krig med t.ex. Danmark och Ryssland berörs aldrig.
Tidsperspektivet förekommer ibland. Man får veta att Stadsplanen härstammar från 980-talet samt att vikingarnas gamla farvägar fortfarande finns kvar.(61)
De andra länkarna har det varit svårt att undersöka då endast turistsidorna är färdiga, men man säger att historia även skall förekomma under t.ex. kultur och fritid.(62) Länken sevärdheter är i alla fall färdig och där räknar man nästan enbart upp historiska sådana; Nordians hög, Runstenar, Kyrkoruiner etc. En kort historisk beskrivning står under varje sevärdhet exempelvis står följande under Nordians hög: En av de största kungshögarna i Mälardalen ligger på ett järnåldersgravfält från 500-talet [...](63)
Sigtuna kommuns hemsida anser jag vara ganska tillfredsställande, dock saknar jag fotnoter - i alla fall källhävisningar - och jag tycker att man skall tänka mer på att försöka sätta in händelserna i ett större perspektiv.
Antal sidor med historia skiljer sig kraftigt åt mellan de olika kommunerna; även inom de olika kategorierna är skillnaderna stora. Den genomsnittliga kommunen har ungefär 2 sidor historia.(64)
Det man kan konstatera är att de ”historiska” kommunerna har mer historia än de övriga kommunerna.(65) Vadstena kommun har i särklass mest historia med sina 8 sidor.(66)
Turistkommunern har även de rikligt med historia. Båstad är bäst med sina 4 sidor.(67) Även Malung och Strömstad har godkänt mycket historia. Det är tydligt att kommuner som är beroende av turism ser historia som en viktig beståndsdel i sin turistinformation.(68)
Lite förvånande är att de stora kommunerna har så lite historia. Stockholm har inte någon historia alls och Göteborg har endast ungefärligen 2/3 sida.(69) Malmö är klart bäst och har hela 6 sidor, även om det nästan enbart är stadens olika parker man behandlar.(70) Malmö brukar som bekant kallas för Parkernas stad.
Universitetskommunerna har även de lite historia, dock är Umeå ett undantag med sina 4 sidor.(71) Uppsala och Lund har ingen historia alls, något jag finner konstigt. Det borde inte vara så svårt för de ansvariga hos kommunen att ta kontakt med någon historiker vid städernas respektive universitet.(72)
De industritäta kommunerna har även de ganska få sidor. Kiruna är bäst med 2 ½ sida medan Sundsvall och Västerås är något sämre.(73) De är således sämre än den genomsnittliga kommunen.
De små kommunerna är också olika sinsemellan. Åtvidaberg har ungefär 1 ½ sida och Högsby 2/5 sida. På Leksands hemsida fanns det ingen historia alls. De små kommunerna är således sämre än en genomsnittlig kommun.(74)
Det är trots allt bara 4 kommunala hemsidor som helt saknar historia (Stockholm, Uppsala, Lund och Leksand), även om varken Sundsvall, Högsby, Västerås eller Göteborg ens har en hel sida.
När det gäller åtkomligheten är det omöjligt att dra några generella slutsatser; de finns inga mönster inom de olika kategorierna.
Lättast att finna historia är det på Umeås och Vadstenas hemsida. Det är bara att välja historia. Annars ligger länken till historian - om den ens finns någon - under många olika länkar exempelvis: Turism(75), Kultur(76), Om Västerås(77), Fakta om Malmö(78), Fakta om kommunen(79), etc.
Den minst logiska placeringen finner man på Göteborgs hemsida; först måste man välja länken Turism & näringsliv, sedan Tourism Events Conventions Trade & Industry och sedan Tourism för att slutligen välja The history of Göteborg.(80) Detta är onödigt krångligt; är det meningen att man inte skall hitta fram till historian?
Ofta finner man historian under turism, något jag inte riktigt gillar. Man kan ju fråga sig om det bara är turister som antas vara intresserad av kommunens historia. Bättre vore det om man lade historian under kultur, eller varför inte - som t.ex. Umeå - under en helt egen länk direkt från huvudsidan.
7.3 Källhänvisning och fotnoter
Inga av de hemsidorjag undersökt har haft fotnoter, jag har heller inte hittat någon riktig källhänvisning. Det är endast Kiruna kommun som nämner varifrån informationen är tagen, i detta fall från en turistbroschyr.(81) Huruvida turistbroschyren i sin tur har någon källhänvisning vet jag inte då jag ej har läst den.
Detta resultat är inte förvånande, men ganska skrämmande; kan man lita på att det som står på hemsidorna är sant? En undersökning rörande detta skulle vara intressant, men har p.g.a. tidsbrist uteslutits ur detta arbete.
Vanligtvis brukar det i alla fall stå vem det är som ansvarar för hemsidan, huruvida denne har skrivit all information brukar dock inte framgå.
7.4 Historieskrivning (monumentalistisk,antikvarisk eller kritisk)
Nästan all historieskrivning på de kommunala hemsidorna är antikvarisk, även om man ofta behandlar kommunens mest kända monument. Inte heller här finns det några märkbara skillnader mellan de olika kategorierna. Vanligtvis beskriver man nästan enbart de olika slott, kyrkor och andra kvarlevor som finns bevarade samt de mest kända historiska personerna. De tidsåldrar man fokuserar runt är - självklart - de då kommunen hade sin ”historiska” guldålder.
Vadstena skriver således nästan uteslutande om sina kloster och heliga Birgitta(82), Kiruna behandlar gruvindustrins framväxt(83), Västerås sin domkyrka och sitt slott(84), Skara sin kloster- och domkyrka(85), etc.
Beskrivningarna gäller nästan enbart när någon föddes, när något byggdes, hur något ser/såg ut. Genom att använda sig av denna antikvariska historieskrivning missar man helt den s. k. röda tråden och historian känns ovanligt livlös.
Vissa hemsidor är dock mer antikvariska än andra; Umeås hemsida är - vilket jag tidigare beskrivit - rent antikvarisk.
7.5.1 Övriga Sverige och världen
Det är mycket sällan man relaterar händelserna till övriga Sverige, de få gånger det händer gäller det nästan uteslutande närliggande geografiska områden.
Andra länder än Sverige nämns - i princip - bara när det gäller de olika krig vi varit indragna i. Kommunerna i söder beskriver ofta krigen mot Danmark(86) medan kommunerna i norr behandlar Sveriges krig mot Ryssland.(87)
Västerås hemsida tillhör undantagen då de beskriver att man efter andra världskriget åkte ner till södra Europa och hämtade arbetare, eftersom kommunen var i starkt behov av arbetskraft.(88) Jag tycker dock att de kunde preciserat sig något tydligare, ”södra Europa” låter lite väl diffust.
Det man kan konstatera är att nästan alla kommuner utgår ifrån att världen snurrar runt just dem.
7.5.2Bakgrund till de historiska händelserna
Det är inte vanligt med bra beskrivningar av bakgrundsförloppet, något som måste ses som ett tecken på bristande historiemedvetande.
Under Båstad kommuns historia får man veta att staden undkom digerdöden på 1340-talet. Varför staden klarade sig får man tyvärr aldrig veta.(89) Ändå är historian på Båstads hemsida bättre än på de flesta andra kommuners. Under medeltiden nyanlades ett flertal byar i Bjäre. Detta var troligtvis en effekt av jordbrukets utveckling och en förbättrad organisation av bysamhällena.(90) Detta är bara en av de många bra bakgrundbeskrivningar som ges på Båstads hemsida.
Vanligen lämnas mycket få förklaringar, något som känns irriterande. Varför återstår det bara ruiner utav Varnhems klosterkyrka?(91) Vilka var Gustav Vasas tidigare fruar före Katarina Stenbock?(92) Vad hade hänt med dem?
Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet.(93) Varför behövdes det en försvarsanläggning just i Västerås? Vilka var det som man skulle skydda sig emot? Hur såg det realpolitiska läget ut vid denna tidpunkt?
Överlag saknas det allt för ofta bakgrundsbeskrivningar; man nöjer sig med att beskriva vad som hände, utan att för den delen förklara varför det hände.
7.5.3 Följder de historiska händelserna fick
De kommunala hemsidorna är lika dåliga på att förklara vilka följder en händelse fick som att förklara dess bakgrund.
Vad innebar det t.ex. för Sverige när Johan III ”förgiftade” sin bror Erik XIV?(94) Vad fick det för inverkan på bygden när Vadstena kloster byggdes?(95)
På Högsby kommuns hemsida kan man läsa: I dessa trakter var frihetskämpen Nils Dacke verksam i kampen mot Gustav Vasa och Karl XI förlade i Högsby en ny mönstrings- och övningsplats för Congeliga Calmare Regemente år 1685.(96) Vad innebar Dackes frihetskamp för bygden? Hur påverkade regementet staden?
Självklart förklarar man ibland vilka följder en händelse fick, även om det är lite väl sällan: 1255 hemsöktes Sigtuna av en svår brand, vilket ledde till att de rika borgarna började flytta sin verksamhet till den nu framväxande staden Stockholm.(97)
Då historieskrivningen oftast är antikvarisk innebär det att man allt för sällan förklarar bakgrunden eller följderna, något som får till följd att historian känns meningslös och tråkig.
7.5.4 Koppling nutid - dåtid (ev. framtid)
Det är mycket sällan man gör en koppling mellan nutid och dåtid, men när man gör det gäller det nästan helt uteslutande olika kvarlevor.
På Båstads hemsida kan man t.ex. läsa följande: Bland många fynd från bronsåldern framträder de många högar som präglat Bjärelandskapet.(98) Som jag redan tidigare nämnt - under 7.4 Historieskrivning (monumentalistisk, antikvarisk eller kritisk) - beskriver man ofta staden olika slott, kyrkor och kloster. I andra sammanhang är det mycket ovanligt att man drar kopplingar mellan det förfluttna och nutiden. Västerås hemsida har emellertid ett undantag - jag beskrev förut att man hämtade arbetskraft från södra Europa, om dem skriver man: De flesta är nu välmående Västeråsare med barn och barnbarn.(99) Slutet gott, allting gott.
7.6 Icke historierelaterade länkar
Inte heller här kan man finna några skillnader mellan de olika kategorierna. De flesta hemsidor glömmer helt bort att nämna historia under de övriga länkarna. I och för sig har nästan alla hemsidor en sida med sevärdheter där de beskriver olika intressanta resmål, vilka ofta är historiska till sin natur.
Kirunas hemsida gjorde mig mycket positivt överraskad. Under länken kommunikationer står t.ex. följande: Kommunikationerna har varit en nyckelfråga i alla tider. De första kommunikationslederna var älvarna och det är vid älvarna de flesta större byarna finns.(100) Under länken näringsliv: De första människorna här levde av jakt och fiske. Senare utvecklades renskötsel och jordbruk. Den industriella delen av näringslivet inleddes 1640[...](101) Man kan dock fråga sig varför historian är bättre under exempelvis länken näringsliv än under länken historik?
De flesta hemsidor är dock inte alls lika bra som Kirunas, utan oftast väldigt dåliga t.ex. Västerås hemsida: Vägab - Västerås Gatukontors AB - bildades 1986 genom att Gatukontorets nyanläggningsavdelning gjordes om till ett kommunalt bolag.(102) Detta är all historia jag fann under de icke historierelaterade länkarna på denna hemsida.
Målgruppen för de kommunala hemsidorna är i första hand kommuninnevånarna, men tanken är också att alla som är intresserade skall ha användning av hemsidan, då i första hand turister. Anders Olsson svarar i sin e-post t.ex. att målgruppen för Stockholm kommuns hemsida är Alla från elever i skolan till affärsmän i Hong Kong.(103) Det är dock inte alla hemsidor som har engelskspråkig information, men detta är nog bara en tidsfråga.
Informationssekreteraren vid Göteborgs Stadskansli, Ana Durán, skriver att de har två ”specialkrav” nämligen att det skall vara möjligt för synskadade att ta del av informationen via konvertering till talsyntes och punktskrift samt att informationen skall vara tillgänglig på sk lätt svenska (för invandrare och andra grupper som kan ha svårt med svenska språket).(104) Detta finner jag mycket lovvärt.
Vem är det då som har författat historian och varifrån har de fått informationen? (Stockholm och Göteborg är självklart ej inräknade, då de inte har någon historia).(105)
Historian på Malmös hemsida är skriven av informatören Monica de Maré och materialet hon använt sig av härstammar från medeltidsarkeologen Anders Reisnert.(106)
Klas Barthelsson, vilken har kultur och information som ansvarsområde, har skrivit det mesta av texten till Strömstads hemsida. Han säger att han har hämtat informationen från flera olika källor, utan att nämna någon vid namn. Han förklarar även att källan är olika beroende på vilket ”ämne” han behandlar.(107)
På Sigtunas hemsida är det turistchefen Sofie Andersson som skrivit all historia. Källan till kommunens historie-uppgifter är svår att bestämma. Delvis handlar det om riksarkivens handlingar, dels om uppgifter från ett flertal olika källor.(108)
Att ingen av de kommuner som svarat på min e-post nämner vilka källor man använt sig av tolkar jag som att de inte vet vilka källor som har använts. Ett annat tolkningsalternativ är att de finner att det är oviktigt vilka källor som använts. Oberoende av vilken tolkning man föredrar skvallrar detta om bristande historiemedvetande, något som i och för sig inte var oväntat.
Jag har svårt att förstå varför ingen av kommunerna har vänt sig till en historiker, detta tycker jag skulle vara ganska självklart. Ana Durán (Göteborgs kommun) säger dock att hon vill jobba fram ett introduktionsmaterial tillsammans med Stadsmuseets historiker. Jag tycker att de andra kommunerna skall följa Anas exempel.
7.7.3 Kommunalt beslut på politisk- eller tjänstemannanivå
I tre av de fem kommunerna har kommunstyrelsen fattat beslut om en kommunal hemsida, nämligen i Göteborg, Stockholm och Sigtuna. I Malmö finns dock en IT-strategi under behandling, där Internet ingår.(109)
Klas Barthelsson, Strömstad kommun, skriver att beslutet att kommunen skall starta med en hemsida har jag tagit, det finns inte något formellt politiskt beslut om detta. Naturligtvis har jag fått det godkänt av kommunstyrelsen [...](110)
Anders Olsson vid Stockholms kommun skriver att projektet [...] har hittills haft karaktären av ett ad hoc-projekt.(111) Detta verkar även stämma in på Göteborg, och Malmö. Dessa tre kommuner håller därför också på att utarbeta fungerande IT-strategier.(112)
Slutligen måste jag säga att alla kommuner verkar, trots alla brister, prioritera historia högt på skalan i min e-post(113); Göteborg 10 (fastän de ännu inte har någon historia alls)(114), Stockholm 8, Malmö 5 och Sigtuna 8.(115) Klas Berthelsson vid Strömstad kommun säger: På din fråga om hur viktigt det är med historia på en skala 1-10 tycker jag det är svårt att ge ett svar.(116)
Historia är viktigt, men det är också viktigt att den görs levande och kommer in i ett riktigt sammanhang. Jag tror att det största felet med de kommunala hemsidorna är att det inte är historiker som sammanställer historian, något som gör att den oftast blir antingen rent antikvarisk eller någon sorts blandning mellan antikvarisk och monumentalistisk.
Det vi kan konstatera är att historiemedvetandet är lågt på de kommunala hemsidorna, vissa hemsidor saknar t.o.m. historia alls, något som i och för sig antagligen beror på att Internet är så pass nytt som det är.
Att hitta historian burkar inte vara något problem, även om jag finner det något irriterande att kommunerna allt för ofta har valt att lägga den under rubriken turism. Detta tolkar jag som att kommunerna inte använder sig av historia för att stärka vårt historiemedvetande eller vårt kulturella arv, utan snara att de ser historia som bra reklam. Detta i sin tur kan förklara varför det saknas både fotonoter och källhänvisning.
Historieskrivningen är för det mesta antikvarisk, vilket innebär att kommunerna historia blir livlös och intetsägande. Man kan fråga sig är om det är denna typ av historia som turister vill läsa, eller är det kanske så att kommunerna lurar sig själva?
Att bara 15 av de totalt 18 kommunerna ännu inte har svarat på min e-post finner jag mäkta irriterande. Är historiemedvetandet så lågt att de inte ens orkar svara på några frågor, eller har de helt enkelt dåligt samvete?
Varför är då historiemedvetandet så lågt? Säkert har detta många olika förklaringar, jag skall här diskuterar några av dem.
Vi bör ha i åtanke att nästan alla hemsidor är väldigt provisoriska, man har inte varit beredd på den snabba ökningen av Internetabonnemang. Jag antar att det har gjort kommunerna stressade och det viktiga har inte blivit att hemsidan är bra, utan att den överhuvudtaget finns. På de hemsidor som har historia har kvantitet slagit ut kvalitet. Om något år, eller kanske ännu tidigare, tror jag att många hemsidor kommer att kunna presentera, kanske inte bra, men i alla fall bättre historia.
De som har skrivit historian är inte historiker utan informatörer och dylikt. Självklart känner de inte till hur en historiker bör gå tillväga, vilket har fått till följd att historian mest behandlar årtal, namn, anekdoter etc.
Historian är heller inte skriven för historiker, utan i första hand för turister och de egna kommuninnevånarna. Hemsidornas historia är inte sämre än den historia som finns i en vanlig turistbroschyr, något som i och för sig inte innebär att den är bra.
Några skillnader mellan de olika kategorierna fann jag i princip inte, därmed inte sagt att alla kommuners hemsidor liknade varandra. Jag tror att det som bestämmer hur högt historiemedvetande en kommunal hemsida har inte beror på kommunens karaktär, utan snarare på historieintresset hos den ansvarige.
Tidigare i min uppsats citerade jag följande stycke av Kim Salomon: Massturismen och charterbolagen marknadsför [...] historiska upplevelser och myter mer eller mindre i underhållningssyfte.(117) Med min uppsats har jag kommit till samma slutsats som Salomon, det är inte historian i sig som är viktig för kommunerna, utan det viktiga är att man kan göra den till något extraordinärt, något som lockar turister.
Jag tycker att jag ganska bra lyckats att besvara mitt syfte, även om resultatet inte är vidare överraskande. Att göra en uppföljning om några år skulle vara intressant, kommer kommunernas historia att förbättras? Kanske är det så att de 18 kommuner som fick min e- post överlag kommer att ha bättre historia än de som inte fick någon? Om så blir fallet har jag anledning att känna mig stolt, jag har då medverkat till att öka historiemedvetandet.
Det som irriterar mig är att bara 5 av de 18 kommunerna svarade på min e-post (men svar lär väl komma så fort denna uppsats är klar).
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur hög grad av historiemedvetande det finns på World Wide Web, vilket är en del av det internationella nätverket Internet.
Som avgränsning valde jag 18 olika kommuners hemsidor, vilka jag i sin tur delade in i 6 olika kategorier beroende på kommunernas karaktär (industritäta kommuner, universitets- kommuner, ”turistkommuner” etc.). Tanken med detta var att dels täcka alla typer av kommuner samt dels att undersöka om dessa kategorier skilde sig sinsemellan.
För att ta reda på hur hög grad av historiemedvetenhet kommunernas hemsidor har ställde jag upp några olika frågeställningar.
De frågor jag ställde var bl.a. hur många sidor historia har kommunen ifråga?, vem har skrivit historian?, finns det fotnoter och källhänvisningar? Jag ställde även några mer analytiska frågor såsom: förklaras bakgrunden till det som beskrivs?, förklarar man vilka följder en händelse fick?, sätter man in händelsen i ett större - internationellt och nationellt - perspektiv?
För att undersöka hur kommunerna själva ser på historia, samt för att får reda på exempelvis vem som skrivit historian skickade jag även en e-post med några olika frågor (se bilaga I).
Min arbetshypotes var att historiemedvetandet är lågt, något som min undersökning även visar.
Några större skillnader fann jag inte mellan de olika kommunkategorierna, även om de historiska kommunerna hade - rent kvantitativt - mer historia. Många kommuner har ingen historia överhuvudtaget på sina hemsidor, vilket var något överraskande.
De kommuner som har historia på sin hemsida har nästan alltid använt sig av en antikvarisk historieskrivning. De har valt några olika händelser, personer eller byggnader och sedan beskrivit dem. Man lägger stor vikt vid årtal och namn, men glömmer bort att sätta in historian i ett kontext.
Ingen bakgrund till det inträffande brukar ges och inte heller beskrivs vilka följder händelsen fick. Man glömmer även att sätta in händelsen i ett större - geografiskt - perspektiv. Nästan all historia rör endast den egna bygden. Allt detta gör att jag anser att historiemedvetandet på de kommunala hemsidorna är mycket lågt.
Inte heller under de rubriker som ej rör historia (såsom näringsliv, fritid, etc.) fann jag någon vidare hög grad av historiemedvetande.
Av de 18 kommunerna var det bara 5 som svarade på min e-post, men utifrån de svar jag fick kan jag konstatera att på ingen av hemsidorna har någon historiker skrivit den historiska informationen. Vidare kan jag konstatera att trots kommunernas låga historiemedvetande prioriterar de historia högt, detta i alla fall enligt de svar jag fick. Ingen av kommunerna kunde riktigt säga varifrån de tagit den historiska informationen, utan svaren var fruktansvärt vaga.
Sammanfattningsvis kan jag säga att historiemevetandet är lågt, men man bör betänka att kommunernas hemsidor oftast är rykande färska. Om några år är de förhoppningsvis bättre.
Källor och litteratur på Internet:
Kommunala hemsidor
Båstad (http://www.bastad.se) Göteborg (http://www.goteborg.se) & Göteborg och Company (http://www.gbg-co.se) Högsby (http://www.hogsby.se) Kiruna (http://www.kiruna.se) Leksand (http://www.leksand.se) Lund (http://www.lund.se) Malmö (http://www.malmo.se) Malung (http://www.malung.se) Sigtuna (http://www.sigtuna.se) Skara (http://www.skara.se) Stockholm (http://www.stockholm.se) & SIS (Stockholms Informations Service) (http://www.sis.se) Strömstad (http://www.stromstad.se) Sundsvall (http://www.sundsvall.se) Umeå (http://www.umea.se) Uppsala (http://www.uppsala.se) Vadstena (http://www.vadstena.se) Västerås (http://www.vasteras.se) Åtvidaberg (http://www.atvidaberg.se)
HTML-dokument:
Björkman, Börje - Källkritik på Internet? Ska det va´ nödvändigt?, 1996. Denna artikel finns för närvarande endast på Internet under adressen http://www.hv.se/hum/artikel.html.
E-post:
E-postsvaren från Malmö, Stockholm, Göteborg, Strömstad och Sigtuna har jag sparat som filen epost.doc. Denna fil är tillgänglig på Internet under adressen: http://members.tripod.com/~Nergal/EPOST.DOC
Bearbetningar:
Edgren, Lars & Österberg, Eva (red.), Ut med historien. Historieundervisningens uppgift idag, Lund 1995 Hjelm, Johan - Internetboken, 42 Förlag och Pagina AB, 1994 IT - Informationsteknik, temabilaga från Sundsvalls Tidning, 961008 McKay, Hill & Buckler - A history of world societies, tredje upplagan, 1992 Scandia - Tidskrift för historisk forskning, band 53, årgång 1987, häfte 2 Svenska Dagbladet, 960512 World Wide Web för offentlig förvaltning - en beskrivning av tekniken, Statskontoret, Solna 1996
Jag vill passa på och tacka Börje Björkman och Andreas Sjödin, utan er hade detta arbete aldrig blivit färdigt. Ett stort tack också till de fem kommuner som gjorde sig besväret att svara på min e-post.
E-post till de kommunala hemsidorna
Sundsbruk 961127
Hej!
Jag heter Erik Åhslund och läser historia vid mitthögskolan i Härnösand. Just nu håller jag som bäst på med min C-uppsats, vilken behandlar historia på internet. Som undersöknings- område har jag valt några av Sveriges kommuners hemsidor och skulle därför vilja ställa några frågor, nämligen följande:
Vilka anser Ni vara huvudmålgruppen för Er hemsida? Vem har skrivit om historia på Er hemsida (vad heter han/hon?) Vad har denna person för titel (är han/hon historiker, turistansvarig etc.)? Varifrån har han/hon fått informationen? är den hämtad från någon tryckt turistbroschyr? Är den tagen från något uppslagsverk, i så fall vilket? Eller är informationen hämtad från någon annan bok, eller något annat medium; internet eller liknande? Finns det något kommunalt beslut att kommunen skall ha en hemsida? Om så är fallet hur lyder detta beslut? Är beslutet fattat på politisk- eller tjänstemannanivå? På en skala från 1 till 10, hur viktig anser Ni historia vara relaterad till övrig information på Er hemsida?
Jag vore glad om Ni kunde svara så fort som möjligt och jag tackar på förhand. För mig vore det lättast om Ni svarade via E-post.
Med vänliga hälsningar Erik Åhslund
Erik Åhslund Kempev. 10
863 36 Sundsbruk
Tel: 060-536254
E-post: erik.ahslund@midnet.telia.com