Resor och kommunikation går som en röd tråd genom Sigtunabygdens historia. Från de mödosamma färder som vikingarna gjorde mellan Östersjön och Uppsala, på den då vattenfyllda Långhundraleden, till dagens snabba turer via Sveriges största flygplats, Arlanda.
Bygdens utveckling tog fart för över tusen år sedan, då bofästet Sigtuna övertog Birkas roll som centralort i Svearnas rike. Det gynnsamma läget vid Mälarens strand gjorde snabbt Sigtuna till en betydande sjöfartsort och en knutpunkt för kommunikation och handel. Omkring år 980 grundade kung Erik Segersäll staden Sigtuna. En stadsplan upprättades som är aktuell än idag. Omkring år 1000 lät dåvarande kungen, Olof Skötkonung, prägla det första svenska myntet i Sigtuna. Sigtuna blev ett kristet centrum och en motpol till grannstaden och asatrons högborg Uppsala. År 1187 angrep vikingar från öst och brände och plundrade staden med dess invånare. Även 1255 hemsöktes Sigtuna av en svår brand, vilket ledde till att rika borgare började flytta sin verksamhet till den nu framväxande staden Stockholm. Sigtuna förlorade därmed gradvis i betydelse och ännu sämre blev det när Gustaf Vasa beslagtog större delen av kyrkans egendomar på 1500-talet. Alla Sigtunas kyrkor utom Mariakyrkan började därefter förfalla till ruiner.Ruinerna av S:t Per, S:t Lars och S:t Olof står fortfarande kvar och är ett viktigt inslag i dagens Sigtuna.
För trakten runt Sigtuna följde dock en gynnsammare utveckling i takt med att vägnätet mellan Stockholm och Uppsala utvecklades. Under den svenska stormaktstiden byggdes slotten Venngarn, Steninge, Rosersberg och Skånelaholm. Alla med en utsökt placering vid vatten. Ytterligare ett tecken på att kommunikationen spelat en central roll i Sigtunabygdens historia är det minnesmärke från Sveriges första elektriska telegrafledning, som finns i Märsta. Ledningen drogs för att knyta samman Stockholm och Uppsala med den nya telegraftekniken som påbörjades år 1853.
När järnvägen kom till trakten under slutet av 1800-talet så växte de båda stationssamhällena Märsta och Rosersberg upp. Järnvägen lockade i början av 1900-talet de första industrierna till Märsta. Bland annat byggdes är 1916 en kexfabrik i det vackra stenhus, som idag inrymmer kommunens centrala förvaltningar. Sigtuna stad som slumrade vid Mälarens strand fick ett nytt uppsving då Manfred Björkquist grundade Sigtunastiftelsen 1917.
Sigtuna blev återigen ett andligt och kulturellt centrum och några år senare byggs de båda internatskolorna Humanistiska Läroverket och Sigtunaskolan, vilka idag slagits ihop till Sigtunaskolans Humanistiska Läroverk . 1957 började Stockholm-Arlanda flygplats att byggas, vilket bidrog till att öka kommunens folkmängd från 8.000 till dagens dryga 33.000 invånare. En ny ort i kommunen, Arlandastad, växer nu upp intill flygplatsen, nära motorvägen mellan Uppsala och Stockholm. Där finns shoppingcentret Eurostop och ett stigande antal företag. Idag gör pendeltågen täta turer från Märsta till Uppsala och Stockholm. En motorväg korsar kommunen men kvar är även de gamla vägarna och vattendragen, vikingarnas forna huvudstråk.
Dagens turistbyrå i Sigtuna finns i det vackra 1700-talshuset Drakegården, som tidigare varit såväl privatbostad som värdshus. Här kan du köpa litteratur om Sigtunas historia och få tips om sevärdheter i Sigtunas omgivningar.