
Kiruna är världens näst största kommun till ytan. En gång i tiden innehöll alla geografiböcker uppgifter om Kiruna som världens största stad. Den platsen har nu en australiensisk kommun tagit över. Inom Kiruna kommuns vidsträckta gränser får varje världsmedborgare 4 kvadratmeter per person.
Från vårt stadsberg Kebnekaise, 2.117 meter över havet, som också är
Sveriges högsta berg, ser vi 1/11 av Sverige. Ett halvdussin
fjälltoppat är högre än 2.000 meter över havet.
Det finns mer än 6.000 sjöar i Kiruna med Torneträsk som den största.
Torneträsk är mer än sju mil lång. Inom kommungränserna rinner sex
stora orörda älvar. Det är Kalixälv, Torneälv, Lainioälv, Rautasälv,
Vittangiälv samt Könkämä- och Muonioälv som bildar gräns mot Finland.
Här finns med andra ord det man brukar kalla för "Europas sista
vildmark".
Kiruna har 26.200 invånare varav 85 procent bor i tätorten.

Gruvstaden, Ripstaden, Vildmarksstaden, Turiststaden, Skidstaden, Vinterstaden, Rymdstaden... Det är några av namnen på Kiruna som använts under årens lopp.
De samiska och finska kulturerna var här först. De svenska nybyggarna och gruvarbetarna kom i början av 1600-talet. Då fanns redan en kyrka i Jukkasjärvi, 17 kilometer utanför Kiruna vid Torneälven. Den uppfördes mellan 1603-1608. Den första bosättningen skedde i några byar i östra kommundelen mot Tornedalen. I närheten av Masugnsbyn öppnades den första gruvan 1647. Då visste ingen om de slumrande rikedomarna i Kiruna. De blev kända redan i början av 1700-talet men ingen kände då till omfattningen av malmförekomsten.

Först i mitten av 1880-talet började de första provborrningarna. En
ödesfråga för hela Malmfälten var riksdagens diskussioner om att bygga
Ofotenbanan eller Malmbanan från Luleå över Gällivare och Kiruna till
Victoriahamn (sedermera Narvik) i Norge. Det första malmtåget lämnade
Malmberget för destination Luleå den 12 mars 1888. Till Kiruna kom
järnvägen vid sekelskiftet och två år senare var man redan framme i
Narvik. Malmbanan invigdes 1903 av Oscar II och som mest arbetade
4.000 rallare med järnvägsbygget.
Kiruna räknar 1900 som sitt födelseår då även de första nybyggarna
övervintrade. Sedan ökade befolkningen lavinartat och redan 1910 hade
Kiruna 7.000 invånare.
LKAB:s första disponent Hjalmar Lundbohm räknas som stadens grundare. Lundbohm var geolog med ett starkt kulturellt intresse. Lundbohm ville göra Kiruna till ett mönstersamhälle efter förebild från kontinenten. Landets främsta arkitekter anlitades och gatunätet byggdes upp efter naturen. Flera bostadsområden som Bolaget och SJ:s bostadhus hör till de mest unika i landet. Lundbohm ville undvika misstagen från Malmberget där en kåkstad växte upp okontrollerat. Kiruna fick sin första stadsplan redan 1900 med avenyer, första tvärgatan. andra tvärgatan etc. Det var ett gigantiskt stadsbyggnadsexperiment som fullföljdes efter Lundbohms intentioner och det mesta av pionjärtidens visioner blev också förverkligade.

Den andra gruvepoken inleddes i början av seklet, samtidigt som staden Kiruna började bebyggas. Gruvbrytningen är fortfarande grunden fär hela kommunens existens men de senaste årtiondena har kommunen och näringslivet arbetat intensivt för att minska det ensidiga beroendet av järnmalmsförsäljningen. I dag kan näringslivet sammanfattas med "Under jorden. På marken. I rymden".
Under marken opererar Luossavaara Kirunavaara AB -LKAB- och Viscaria.
LKAB bryter järnmalm i Kirunavaara och tidigare bröts järnmalm också
Luossavara, Tuolluvaara och Svappavaara. Viscaria koppargruva och
Pahtohavare koppar/guldgruva drivs av Outokumpu men enligt planerna
kommer den gruvdriften att avvecklas inom kort. Cirka 1900 personer
arbetar med malmbrytning i någon form.
Omkring gruvindustrin har flera verkstäder vuxit fram. Numera har de
dock minskat sitt beroende av gruvverksamheten. De cirka 400
anställda inom verkstadsindustrin
besitter en hög kompetens på olika områden. Ett av företagen är
Kiruna-Truck som byggt upp sin verksamhet kring en egen exportprodukt.
Färetaget har hand om produktutveckling och montering av sin
midjestyrda truck men de olika delarna görs som legoarbeten av andra
företag.

På marknivån arbetar också de många tjänsteföretag som etablerat sig i Kiruna. Radiotjänst i Kiruna AB, som svarar för uppbörd av TV-avgifter, är ett exempel. Andra exempel är opinionsinstitutet TEMO och Posten Frimärken. På dataområdet har också en utveckling skett. I Kiruna finns många specialistföretag och flera av dem har vuxit upp omkring landets första Rymdhus. Ett exempel är Lantmäteriet i Kiruna som bland annat fått det prestigefyllda uppdraget att producera Nationalatlasen i både bok- och datautgåva.
Turism är ytterligare en markbunden näring med stor betydelse. Dessutom lever renskätsel och i viss mån också jordbruk kvar som försörjningskällor. Dessa verksamheter kombineras ibland med jakt och fiske.
Det tredje benet i Kirunas näringsliv är rymdverksamheterna. De senaste årtiondena har den här delen av näringslivet vuxit med cirka 10 procent årligen på personalsidan. Till största delen handlar rymdsektorn i Kiruna om att ge service till forskare utifrån men det bedrivs också en del egen forskning här, främst via Institutet för Rymdfysik.
Området har varit intressant för forskare mycket länge och när Malmbanan byggdes i början av seklet löstes problemet med transporterna. Den första naturvetenskapliga forskningsstationen i Kirunafjällen byggdes 1903. Numera bedrivs den verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation och Tarfala glaciärforskningsstation i Kungliga vetenskapsakademins regi. Den forskning som nu expanderar håller sig på ett högre plan för Kiruna har blivit ett centrum fär rymdforskning på norra halvklotet. En av världens största rymdforskningsorganisationer, European Space Agency - ESA - har etablerat sig i Kiruna. Via stationen i Salmijärvi styrs världens mest avancerade civila jordresurssatellit ERS -1 vilken sändes upp 1991. Stationen tar också emot data från satelliten. Satelliten skulle ersättas redan efter två år men den har fungerat bättre än beräknat och får därför fortsätta sitt roterande värv.

I början av 1995 beräknas ERS-2 komma upp i rymden. ESA har dessutom fattat beslut om att Salmijärvistationen får kontrollen äver Envisat vilken ska sändas upp 1998. Envisat är en mycket avancerad satellit som i första hand är konstruerad för miljöforskning om bland annat ozonskiktet. Här finns också Svenska Rymdbolagets raket- och ballongbas Esrange. Satellitbild är ett företag som förädlar satellitdata och Institutet fär Rymdfysik bedriver olika slags forskning för att bland annat lösa norrskenets gåta. Ytterligare en organisation inom rymdsektorn i Kiruna är EISCAT. Jättehangaren Arena Arctica har blivit en bas för norra halvklotets ozonforskning. Den omfattande rymd- och miljöforskningen för med sig att Kiruna blivit ett av landets mera betydande forskningscentra och utvecklingen fortsätter. Ett forskningscentrum med bland annat en databas för satellitbaserad miljöforskning är under projektering och Kiruna är också en av orterna i världen där International Space University etableras. Sveriges enda rymdingenjörsutbildning har sedan några år funnits i Kiruna. LKAB bedriver också forskning inom sitt område, liksom Kiruna lasarett. Ett annat exempel är Kyla Center i Jukkasjärvi som forskar om arbete i kallt klimat.

När den första gruvepoken inleddes, skedde det också i närheten av
älvarna. Den järnmalm som bryts i dag var känd redan på 1700-talet men
det var inte förrän Riksdagen beslöt att bygga en järnväg, malmen
kunde exploateras. Det beslutet hör förmodligen till de mest lönsamma
som tagits i vårt land men då, på 1880-talet, diskuterades frågan
ivrigt. Denna och uninonsfrågan med Norge var de stora frågorna på den
tiden.
Även i dag är järnvägen pulsådern i malmhanteringen men flyget har
fått en mycket viktig roll för andra transporter. Stockholm ligger
bara 90 minuters resa härifrån men avregleringen har lett till högre
priser. Bland kommunens och näringslivets viktigaste uppgifter just nu
är att arbeta för goda flygbindelser samt att utbyggnaden av tele- och
datakommunikationerna fortsätter.
Förutom grundskola, gymnasium och komvux, finns här även Malmfältens folkhögskola. Skolan har blivit känd över landet genom sina utbildningar inom turistnäringen men har också många andra linjer.

I Kiruna finns också landets enda utbildning för stenslipare.På högskolenivå finns här landets enda rymdingenjörsutbildning, lärarutbildning och utbildning inom Geografiska Informationssystem.
Ett annat slags kompetenshöjande verksamhet bedrivs av Tekniskt centrum Kiruna -TECEK. Centret drivs av en stiftelse där bland annat Kiruna kommun medverkar och syftet är att sprida och stimulera användningen av ny teknik och att ge stöd vid framtagning av nya produkter.
Satsningen på att bredda näringslivet tillsammans med att den senaste
lågkonjunkturen påverkat malmproduktionen förhållandevis litet, har
dock förbättrat situationen.
Arbetslösheten har ökat även här men inte lika mycket som i andra
delar av landet. Den relativa arbetslösheten i Kiruna var i början av
1995 cirka nio procent.
Förvärvsarbetande, dagbefolkning: 13.000. Sysselsatta inom offentlig
förvaltning: 5.100 pers. Malmbrytning mm: 1.900 pers. Handel och
restaurang mm: 1.500 pers. Transport mm: 1.200 pers.
Uppdragsverksamhet: 1000 pers. Tillverkningsindustri: 900 pers.
Byggnadsindustri: 800 pers. Jordbruk mm (inkl. renskötsel): 200 pers.
Det här är kontrasternas plats där sommarsolen lyser under nästan två månader utan att gå ned en endaste gång medan polarnatten sänker sitt mörkblåa täcke över bygden under en hel vintermånad. Kontrasterna märks också på andra sätt för här lever de urgamla samiska näringarna sida vid sida med den högteknologi som gjort Kiruna till Europas rymdforskningscentrum. Det här är en speciell plats också för att Kiruna är ett kulturellt och socialt experiment som inte liknar någonting annat. När staden anlades för bara hundra år sedan var det enligt en stadsplan som följde naturen så att vindarna bromsades upp. För att gruvarbetarna skulle hålla sig friska byggdes bra bostäder och genom att åka med världens nordligaste spårväg kunde arbetarna spara sina krafter till gruvarbetet. Byggandet av Kiruna blev ett av århundradets stora sociala experiment som fortfarande genomsyrar hela samhället och gör det kulturhistoriskt mycket intressant.
Ute i naturen kan du dricka vattnet och luften är klar, vilket är något mycket exklusivt på vårt tättbefolkade klot. Naturupplevelser är det största fritidsintresset här och det är också naturen som lockar de flesta besökarna. Möjligheterna till fiske och jakt är mycket goda och de möjlighterna börjar redan i stadssjön Loussajärvi, dessutom är det förhållandevis billigt att jaga och fiska i det här området. Det finns dock turer som specialkomponeras efter kräsna kunders önskemål och där finns ingen övre prisgräns. Den som har råd kan exempelvis åka skidor, jaga, paddla kanot och bevittna samiskt vardagsliv under samma dag.

I Kiruna finns landets bästa kanotvatten och de sju stora älvarna i kommunen forsar fram helt befriade från kraftverk. Med tanke på det är det nog inte heller så märkligt att forsränningen utvecklades just här. För ungefär 15 år sedan köptes en specialbyggd gummibåt till Jukkasjärvi och på den vägen är det... Forsfärderna har blivit ett av de populäraste vildmarksäventyren både här och på andra håll i landet men Jukkasjärvi var först och nya jukkasidéer föds fortfarande. En av de nyaste idéerna är jätteiglon som byggs upp vid älvstranden varje vinter och det har blivit Jukkasjärvis största succé genom tiderna. 1000-tals människor besöker världens största igloo varje år och många bor i den speciella hotelldel som finns där. Utseendet och funktionen varierar från år till år men hotell, konsthall, kapell, bar och visningsrum har blivit basen i bygget. Guldvaskning i Lannavaara, Laestadi botaniska trädgård i Karesuando, den vackra och stillsamma byn Lainio, fiskecamperna vid Lappesuado, visningar av raketbasen Esrange och fjällturer i Kebnekaiseområdet är exempel på turistaktiviteter i kommunen.
Kiruna är landets ledande vinterstad på många sätt. Från oktober till
maj har vi miltals av välpreparerade skidspår och den som vill kan
fortsätta åkningen nästan året runt. Skidspåren vid Riksgränsen och i
Låkta lockar elitåkare från hela världen att träna på natursnö medan
andra skidmetropoler är inne i badsäsongen. Dessutom finns en
skidskyttebana i Kiruna C som hör till de bästa i landet. Sommartid är
skidspåren utmärkta motionsslingor. Liftsystem finns i Kiruna C,
Abisko, Björkliden och Riksgränsen. Abisko, med sin nationalpark, drar
till sig många vandrare som vill uppleva den genuina och ostörda
vildmarken medan Björklidens profil är familjeanpassning både sommar
och vinter. Det stora grottsystemet och Tornehamn med den sagolikt
vackra rallarkyrkogården ligger i närheten av Björkliden.
Riksgränsens backar hör till de bästa landet kan erbjuda och det
lockar dem som söker utmaningar. Roksgränsen har också blivit något av
ett favoritställe för världens snowboardfantaster och extremåkare.
Sommartid har terrängcykling blivit en populär aktivitet i fjällen och
den kanske mest exklusiva turen inleds med sommarskidåkning i
Riksgränsens backar och avslutas med en cykeltur till den norska
fjorden Rombak.
Turistmål i Kiruna C är kyrkan, Stadshuset, den gamla
disponentbostaden Hjalmar Lundbhomsgården, slöjdkollektivet
Máttaráhkká, turistgruvan, gruvmuseet, Samegården, Elis Aidanpääs
atelje med nybyggarmuseum och utomhusanläggningen Norrskensbadet.
För något år sedan inleddes en målmedveten satsning från näringslivet och kommunen. Utbudet breddades, besökarna erbjöds guidade skräddarsydda aktiviteter och branchens företag började samarbeta. Det samarbetet har lett till bildandet av Kiruna Lappland Ekonomiska Förening vilken är en organisation för marknadsföring av Kiruna som turistområde.

På skidsidan finns Erik "Kiruna-Lasse" larsson som vann OS-guld i Garmisch-Partenkirschen 1936. Christer Majbäck, världsmästare på skidor kommer också han från vinterstaden Kiruna.
I Kiruna finns bl.a. en fotbollsplan med konstgräs, två ishockeyhallar varav den ena byggdes redan 1957 och blev landets första ishall. Både sporthall och simhall finns, och i juni 1988 invigdes Sveriges högsta utomhusbad, 550 meter över havet. Miltals med elljusspår ringlar runt i terrängen kring skidanläggningen Matojärvi och inom kommunen finns ett flertal slalombackar med internationell klass.
I oktober invaderas staden årligen av längdskidåkare från världens alla hörn när den första snön kommer. Skidsäsongen avslutas med Kirunaspelen på skidor som näst efter OS och VM brukar vara årets mest stjärnspäckade elitmönstring första helgen i april. Det är en tävling med mer än 80 år på nacken och är därmed nästan lika gammal som staden själv. De senaste åren har det blivit tradition att även arrangera årets första internationella stortävling. 1994 fick den tävlingen World Cup-status.
I slutet av januari anordnas Öppna svenska mästerskap i snöskulpturering med internationellt deltagande och i mars-april avgörs Fjälldraget. Det är en av Europas största och tuffaste draghundstävlingar. Första helgen i maj avgörs Lapplandsmästerskapet i pimpelfiske på Torneträsk, sju mil norr om Kiruna, med över 2.000 deltagare. Det är Nordens största ädelfisketävling. Kiruna är landets hundtätaste kommun i förhållande till folkmängden och här finns också de flesta snöskotrarna.

Sommartid flödar midnattssolen från slutet av maj till mitten av juli.
Utslaget per år har Kiruna flera soltimmar än orter i södra Sverige.
Under sju av årets tolv månader är det exempelvis ljusare i Kiruna än
i Stockholm.
I Abisko, tio mil norr om Kiruna, ligger Sveriges nederbördsfattigaste
område och tre mil nordväst ligger Riksgränsen, som är landets
nederbördsrikaste område. Orsaken är vindarna från Norska havet och
fjälltopparna som styr nederbörden med regnskugga i Abisko och mycket
nederbörd i Riksgränsen.
PRODUKTION: MEDIAFOLKET AB, KIRUNA
UPPLAGA:
TRYCK: MG TRYCK AB, GÄLLIVARE
TEXT: KIRUNA KOMMUN