Niohundra år av Malmös historia

Malmö nämns för första gången i en skriftlig handling på 1170-talet men är då endast en bondby. Staden Malmö anlades någon gång mellan 1250 och 1275. Viktiga handelsvaror var sill och lantbruksprodukter. Snart utvecklades den lilla orten till en livaktig och livskraftig stad. Redan ca 1300 förberedde man uppförandet av den mäktiga S:t Petri kyrka - för övrigt ett fint exempel på baltisk tegelgotik.
S:t Petri kyrka
S:t Petri kyrka

1300-talet

År 1318 brandskattades Malmö under Mats Kettilmundsons härjningar i Skåne. Några år senare, 1329, får Malmö sin första tyska "societet" dvs en intressesammanslutning av tyska köpmän. År 1332 blir skånelandskapen ett svenskt pantlän och i egenskap av pantinnehavare utställde kung Magnus Eriksson stadens första bevarade privilegiebrev 1353. Sju år senare återtog den danske konungen Valdemar Atterdag Skåne med militär makt. Mellan 1369 och 1385 styrdes Malmö av hanseaterna som erhållit Malmö och andra skånska städer som krigsskadestånd av Valdemar Atterdag.

1400-talet

År 1406 fick Malmö tillstånd av påven Innocentius VII att inrätta en latinskola. Under Erik av Pommerns regering får staden en rad privilegier som på olika sätt gynnde handeln. Staden fick rättigheter att uppföra en stadsmur och ett nytt slott byggdes 1434. Stora landområden tillfördes staden genom att konungen skänkte de sk donationsjordarna. Staden fick år 1437 den vapenbild, föreställande ett krönt, rött avrivet griphuvud på silverbotten, som än idag är Malmös stadsvapen. Till det nya slottet centraliserades, från 1444, det danska rikets myntväsen och Malmö var ensam myntort till 1400-talets slut. Slottet benämndes därför "myntergården".

1500-talet

År 1524 befann sig Gustav Vasa tillsammans med Fredrik I och hanseatiska diplomater i Malmö under de förhandlingar som brukar kallas "Malmö recess". Två år senare inrättades Malmöhus län och myntningen flyttades till Jörgen Kocks gård. År 1529 blev Malmö, som första stad i det danska riket, en lutheransk stad under ledning av den unge prästen Claus Mårtensen och stadens första tryckeri inrättas.

Det nya rådhuset

År 1534 inledde staden den sk "Grevefejden", ett riksomfattande uppror mot kungamakten, med att riva ned delar av "Myntergården. Två år senare tvingades staden kapitulera inför de kungliga trupperna. År 1537 påbörjades byggandet av det nuvarande slottet Malmöhus och året därefter inleddes arbetena på nordens då största torg, Stortorget. Torget och ett nytt rådhus stod klart 1546.

1600-talet

På 1600-talet belägrades Malmö åter. Denna gång var det en svensk armé, under Gustav Horns ledning, som oönskat trakterade staden.

År 1658 blev skånelandskapen svenska efter freden i Roskilde och samma år tvingades borgmästare och rådmän att svära trohetsed till en tom stol i Malmö Rådhus. Året därefter avrättades tre borgare på torget för att ha deltagit i en sammansvärjning mot den svenska överheten. Under de närmast följande åren utvidgades och moderniserades, under Erik Dahlbergs ledning, stadens och slottets befästningar. När danskarna under de skånska krigen, år 1677, försökte storma staden misslyckas detta. Danskarna led betydande förluster, men även svenskar stupade, bl a dog generalguvernör Fabian von Fersen av skadorna som han ådrog sig under stormningen.

1700-talet

År 1679 undertecknades en ny fred, denna gång i Fontainbleu i Frankrike. Skånelandskapen förblev därefter svenska. Malmö förändrades under denna tid från att ha varit en handelsstad till att bli en garnisonsstad. Garnisonen, som periodvis var talrikare än invånarna utgjorde en av stadens viktigaste inkomstkällor och så skulle det förbli under större delen av 1700-talet.

År 1775 grundlades en hamn och därmed ökade åter möjligheterna för handel i större skala. En begynnande manufaktur inom olje-, textil- och tobaksnäringarna började göra sig gällande men fortfarande vilade huvuddelen av handeln på lantbruksprodukter, främst säd.

1800-talet

Industri-interiör från sent 1800-tal

Det begynnande 1800-talet bjöd handelsidkare på rika möjligheter och pengarna användes bl a till fastighetsspekulationer. Efter den sk diskontkraschen 1817 gick luften ur den spirande lokalekonomin och först vid mitten av seklet hade man återhämtat sig. På kort tid investerades handelsöverskottet från spannmål i textil, stål och varvsindustrier och Malmö var vid sekelskiftet en av Sveriges stora industristäder. Kockums mekaniska verkstad blev snart den ledande industrin och 1851 utökades verksamheten med ett skeppsvarv. Invånarantalet växte från 3 440 personer år 1800 till 11 220 vid seklets mitt och 60 850 vid 1900-talets ingång.

1900-talet

I befolkningsökningens spår följde trångboddhet och en social misär vilket gynnade den spirande arbetarrörelsen som snart blev en verklig maktfaktor. Industriutvecklingen varierade något under första hälften av 1900-talet men under de senaste 30 åren har en kraftig strukturomvandling ägt rum. Borta är de stora bullrande fabrikerna. Istället har småindustrier och återigen handeln fått en ökande betydelse för Malmös sysselsättning och ekonomi.


Vill du veta mer? Skriv till info@malmo.se