1800-TALET

1800-TALET


1810 blev skolan i Umeå trivialskola med rektor och tre lärare.
1813 anlades den första sågen vid Baggböleforsen. Baggböle kom på några decennier att utvecklas till en storskalig sågverksanläggning. Begreppet baggböleri stod först för böndernas stora och olovliga avverkning men kom senare att även betyda ohederliga metoder när skogsbolagen köpte in timmer och fastigheter från bönderna.
1820 fanns 1 258 invånare i staden.
1840-talet: Genombrott för tekniken att bygga ångsågar i älvsfårorna. Handeln med bl a sågade trävaror leder till att Umeå får en betydande handelsflotta och egna skeppsvarv vid Teg.
1841 startade stadens första tidning, konservativa Umebladet.
1857 drogs telegraflinje till Umeå.
1858 Högre allmänna läroverket till Umeå genom kungligt beslut. Staden har omkring 2 500 invånare.
1863 invigdes den bro över älven som idag kallas för ”Gamla bron” och som används av cyklande och gående. Bron var länge avgiftsbelagd.
1879 grundlades övre Norrlands folkskollärarinneseminarium i Umeå.
1880-talet: Umeås flotta av segelfartyg började konkurreras ut av de nya ångfartygen. Minskade resurser hindrade stadens näringsidkare från att haka på den skogsindustriella expansionen i norra Sverige före och efter sekelskiftet. Mycket av industrialiseringen gick Umeå förbi och staden började inrikta sig på att vara en förvaltnings- och skolstad.
1888 den 25 juni ödelades hela östra Umeå stad, varven på Teg och husen på Ön av en brand som började i bryggeriet intill Renmarksbäcken. Omkring 2 300 av de 3 000 umeborna blev hemlösa.
I återuppbyygnaden efter branden anlades breda esplanader som brandskydd och längs dessa planterades björkar som skulle hindra elden från att hoppa från hus till hus.
Umeå blev ganska snart känd som ”Björkarnas stad” i hela Sverige.
1892 blev Umeå den fjärde staden i landet med elektrisk gatubelysning. 1899 ersattes det vedeldade ångkraftverket med ett vattenkraftverk i Klabböleforsen.
1896 invigdes järnvägen Vännäs–Umeå av kung Oscar II.

FORNTIDEN
UMEÅ BLIR STAD
RYSSEN KOMMER!
DET MODERNA UMEÅ


Umeås hemsida