Det är falskt att i denna vers läsa in en utveckling från lägre till högre religion. När läran om en biologisk utveckling kom på modet under förra århundradet, började man tillämpa en utvecklingsteori också inom samhällsvetenskapen och inte minst inom religionsvetenskapen. Man talade om »primitiva« religioner, och sådana betecknade då ett lägre utvecklingsstadium.
Den tyske reformerte unionsteologen Schleiermacher var företrädare för sådana idéer. Han föreställde sig också en utveckling inom kristenheten, så att den romerska katolicismen utgjorde ett lägre stadium av utveckling, medan »protestantismen« var det högsta. Dit räknades dock inte den ortodoxa lutherdomen. När vi betraktar kristenheten i dag, får vi snarare intryck av en utveckling åt andra hållet, från högre till lägre och ett allt djupare avfall.
När utvecklingsläran tillämpades på den bibliska religionen, uppfattades Moses och Moseböckerna som ett lägre stadium. Sedan ansågs profeterna företräda en högre utveckling, och till sist kom Jesus och stiftade en ny, högre, religion, kristendomen.
Denna religiösa utvecklingslära har trängt in i de lutherska kyrkorna och utfört sitt upplösande verk. Det visade sig inte minst på 1930-talet i Tyskland. Där utnyttjade då makthavarna utvecklingsläran gentemot renlärig kristendom. De s.k. »tyska kristna«, som företrädde det maktägande partiet, uttalade 1933:
»Vi förväntar, att vår Landeskirche som en tysk folkkyrka gör sig fri från allt otyskt i gudstjänst och bekännelse, i synnerhet från Gamla testamentet (kurs. här) och dess judiska lönemoral.«Eftersom de ännu kvarvarande lutherska kyrkorna redan i stor utsträckning hade accepterat bibelkritiken, var både präster och andra kyrkomedlemmar ett lätt byte för världens läror. Om detta har Hermann Sasse framhållit:
»Det var inte lutherdomen som sådan utan en sjuk lutherdom, som öppnade dörren in i kyrkan för nationalsocialismen.«Denna »sjuka lutherdom« fanns inte bara i Tyskland utan också i Sverige. Den historiesyn, som J. A. Eklund, senare biskop i Karlstad, företräder i sitt arbete Andelifvet i Sveriges kyrka (del III, 1915), är ett exempel härpå. Han var påverkad av den s. k. socialdarwinismen, där utvecklingsläran tillämpades på samhällslivet. Manfred Björkquist, senare biskop i Stockholm, uppfattade missionens uppgift vara
»att ge på utvecklingens lägsta trappsteg stående primitiva folk en kristen kultur«.(Se härom i min bok Uppsala möte 1593 – i samtid och eftervärld. Några drag i svensk kyrkohistoria under fyra århundraden, 1994)
Hugo Odeberg, professor i Nya testamentets exegetik i Lund, har (i tidskriften Erevna 1957) kommenterat, hur man har använt Jesu liknelse om »nytt vin i nya läglar« för att därmed ge en bild av den »radikala skillnaden« mellan Jesus och judendomen:
»Det är en bild som är använd och tolkad i den allmänna syn man hade på utvecklingen. Här såg man då på judendomen såsom en förskola; där utvecklade sig hos judarna så småningom en allt högre gudsbild och gudsuppfattning, till dess att det fanns förutsättningar för att åtminstone några fattade denna nya lära. Och när den kom, betydde det att det gamla hade spelat ut sin roll, och Jesus förkastade då detta och grundade sin nya religion.Ja, det är märkvärdigt och förbluffande att en sådan bild av historien har kunnat uppkomma och bli så allmänt rådande, och den är ju inte försvunnen än. Kristendomen det var, ansåg man, någonting som grundades då i början av vår tideräkning. Den är en ny religion, som har en stiftare, som heter Jesus Kristus, som själv var jude, men som då bröt med judendomen såsom någonting gammalt och förlegat. Något så i alla avseenden falskt och för NT:s människor fullkomligt främmande! Jesus stiftade ju ingen religion. Han kom såsom den som gav fullheten åt det gamla förbundet.
Det är naturligtvis utvecklingstanken som där spelar in. Om vi t.ex. tar denna idé om att judafolket så småningom uppfostrades, att det utvecklade sig en allt ädlare gudsbild, så är ju det för både Gamla och Nya testamentet något fullkomligt främmande. Där ser man ju inte utvecklingsgången så, att det sakta går ifrån ett primitivt till ett högre stadium. Nej, är det fråga om förändringar, är det alldeles tvärt om.«
Vad är det då, som är nytt med kristendomen? Det är att Gud blev människa. Men Kristus, som föddes som människa, fanns med »från begynnelsen«. »Nåden och sanningen blev till genom Jesus Kristus.« Nåden och sanningen blev till från begynnelsen och går som en röd tråd genom hela Gamla testamentet.
Per Jonsson avled den 28 november 1998.
Upplysningar om Per Jonssons böcker m.m. kan ibland lämnas av Erik Jonsson <generaldepoten@rambler.ru>
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«)