Toalettens matadorer: konflikt och provokation i toalettklotter
Det torde inte vara helt ovanligt att man vid toalettbesök ägnar eventuellt förekommande klotter ett något förstrött intresse. Kanske fnittrar man lite åt fyndigheter och grovkornigheter, kanske upprörs man av aggressiviteten, språket och det smutsiga intryck klotter ofta ger. Hur ofta passar vi däremot på att fundera på klottrets innehåll, vad det kan uttrycka och lära oss om samhället, kulturen och oss själva som kulturvarelser? Smaka på följande klottertexter.
1) Aktuell bok
DILDO - EN BOBBITS ÄVENTYR
av J.R.R. Dolkien
2) LORENA BOBBIT BOR I TOALETTEN
Dessa texter fann jag klottrade på två olika herrtoaletter på Universitetet i Frescati våren 1994. Jag insåg snart att klottrarna hade fullkomligt rätt. Lorena Bobbit, den beryktade amerikanska kastrererskan, bor verkligen i toaletten. Inte den fysiska personen, utan myten. Det är här myten om Lorena Bobbit som den sexuellt farliga kvinnogestalten är som mest effektiv och värdeladdad, det är således även här den har sitt tillhåll. Var någonstans om inte på herrtoaletten, där sårbarheten inför angrepp av bobbitskt mönster är som mest uppenbar, kan dylika texter uppträda mer självklart?
Detta är bara ett exempel på hur kontexten, sammanhanget, kan påverka toalettklottret vi nästan alla läser. Den offentliga toaletten, såväl som alla andra omgivningar, rymmer betydelseladdningar, vilka här osvikligen behandlas på väggarna. Toaletten har alltid förknippats med sex. På herrtoaletten finns möjligheten att som män emellan skämta om den farliga sexualiteten som Lorena Bobbit här representerar.
De värdeladdade ämnena kan även ha uppstått som en följd av konflikter mellan olika människokategorier som rör sig i omgivningen. På toaletten kan möten ske mellan svenskar och invandrare, män och kvinnor eller, som på universitetet, mellan ekonomer och jurister. 48% av klottret på invandrartäta T-centralens offentliga herrtoalett har ett rasistiskt eller antirasistiskt tema. Det är här "smygrasisten Sven" och "svartskallen Ahmed" möts och det sker inte med något försonande mys:
1) Ku Klux klan ska kastrera alla djävla niggrer i Sverige
2) Acid man was here
AND he is Angry
He whans to kill
The Rasist
Klottret anpassas ofta efter en tänkt, sannolik publik som ofta är den motsatta gruppen, antagonisterna. Genom toalettklottret kan de nå varandra anonymt med provokationer och självhävdelser.
Somliga menar att man i toalettklottret kan avläsa dominerande attityder medan andra tvärtom tycker sig se samhällets undertryckta värderingar. Dessa hållningar är båda grova verklighetsförenklingar.
Klottrare uttrycker ofta extrema åsikter, inte därför att de själva sympatiserar med dem utan därför att de troliga läsarna förmodligen inte gör det.
Toalettklottret, menar jag, uttrycker varken dominanta eller dominerade sociala attityder. Toalettklotter riktar sig ofta till en publik som klottraren vill provocera eller på något sätt nå, varför denne anpassar sitt klotter till den förmodade publiken. Huruvida den uttryckta attityden är dominant eller dominerad är inte relevant, det som betyder något är att det finns en publik som berörs, positivt eller negativt, av budskapet.
Mot denna bakgrund inser man att klotter endast kan ses och förstås utifrån dess kontext. När vi läser ett toalettklotter måste vi fråga oss vilka som rör sig i klottrets omgivning och vilka attityder de kan tänkas ha? Men det räcker inte med att bara studera toalettens arena. Man måste även ta hänsyn till när klottret kan ha tillkommit, vilka sociala aspekter som kan ha påverkat klottret och vilket förhållande texten har till andra texter. Toalettklotter behandlar ofta aktuella ämnen och händelser och är ofta präglade av andra texter som t ex. annat klotter, ordspråk, skämt, nyhetstexter, slogans och dylikt.
"Det känns mycket grövre så här!" sade en tjej som jag intervjuade. Hon fick se klottertexter maskinskrivet på vitt papper och i sitt hem. Helt fel kontext alltså. Med denna reflektion visade hon tydligt på omgivningens betydelse för klottret. På toaletten hörde ämnet hemma, men var ändå provocerande. I hennes hem och skrivet med den sanningsförhöjande maskinstilen var samma texter rent outhärdliga. Texterna var plötsligt inte "bara toalettklotter", utan helt ordinära texter som uttryckte önskan att döda och misshandla och som var kryddade med grova könsord. Texterna var helt enkelt på fel ställe och blev således "extra smutsiga". Den offentliga toaletten tycks alltså ha en avtrubbande effekt, vilket betyder att den som vill provocera där verkligen måste ta i ordentligt. Kanske kan studier av toalettklotter vara att studera de för arenan grövsta provokationerna framförda på det grövsta sättet.
Genom att titta på toalettklotter kan man även lära sig något om vilken betydelse den offentliga toaletten har i vår kultur. Förutom att det är en avträdesplats är det även uppenbarligen ett ställe för debatt och retorisk krigföring. Det är även en plats som ofta laddats med tankar om till exempel sex, knark, våld och död. Det är ett rum för möten mellan människokategorier och individer, möten som hela tiden präglas av det mest grundläggande hos den offentliga toaletten - anonymiteten.
Kanske har den offentliga toaletten blivit det anonyma urbana livets främsta helgedom och klottret däri, den urbana diskursen driven till sin spets.
Där bysamhället präglades av närhetens sociala kontroll, vilket krävde konsensus och följsamhet, präglas det urbana samhället av anonymitetens kaotiska och ofta konfliktfyllda möten mellan främlingar. Det är just denna typ av möten som så totalt har präglat det klotter vi kan läsa på de offentliga toaletternas väggar.
Toalettklottret ger oss även ledtrådar till liv och sociala mönster i omgivningen. Genom att titta på toalettklottret kan vi lära oss mycket om en social arena som T-centralen. Vi kan lära oss vilka det är som rör sig där, vad som är betydelsefullt i deras liv och vilka värderingar de kan tänkas ha. Vi kan upptäcka konflikter och dessa konflikters natur. Vi kan se de stämningar som annars bara kan kännas. Så nästa gång dina behov leder dig till en offentlig bekvämlighetsinrättning, ta dig tid att titta lite extra på de nutidsdokument som, ofta föraktfullt, brukar kallas klotter.