(...) Vi har länge utgått från att skolan endast är till för individen. Vi erbjuder individen möjligheter att lära sig vissa saker i skolan och gör han det är det bra för honom. Gör han det inte är det synd om honom, men det är trots allt hans ensak. Låt oss vända på resonemanget. Om vi i stället säger att samhället behöver välutbildade människor för att kunna fungera, människor som behärskar olika kunskaper och färdigheter, och skolans uppgift är att ge oss dessa, kan vi göra de unga meningsfulla för samhället. Deras uppgift blir att skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter som kan vara samhällsnyttiga, och man kan t o m göra det till en skyldighet för dem att skaffa sig dessa. Man kan säga att samhället har sedan deras födelse ställt upp med ekonomiska resurser, medicinska resurser, sociala resurser, pedagogiska resurser alltsedan den tidiga förskolan, som allt har kostat mycket pengar. Det är därför inte mer än rätt att de betalar tillbaka till samhället genom att göra bra ifrån sig i skolan.Att gå i skolan blir då en samhällsuppgift, ett arbete lika viktigt som vilket annat arbete som helst, som man har i vuxen ålder. Och som varje arbetsgivare kan kräva att hans anställda gör ett bra arbete, kan också skolan kräva att eleverna gör ett bra arbete. På många arbetsplatser är det också så att när man gjort ett bra arbete, så att företaget går bra, då får de anställda en bonus. På samma sätt är det viktigt för eleverna att känna att deras arbete, deras sökande efter kunskap, uppskattas och anses vara nyttigt för samhället. I mindra skala kan det anses vara nyttigt för den skola eller den klass man går i.
På moderna arbetsplatser sysslar inte alla anställda med samma saker utan man har många olika arbetsuppgifter som utförs av olika personer. På samma sätt behöver då inte alla elever i skolan lära sig samma saker. Huvudsaken är att de verkligen anstränger sig för att göra sitt bästa med de inlärningsuppgifter de valt att ägna sig åt.
På detta sätt kan vi ge alla elever en upplevelse av att de verkligen behövs i samhället här och nu och inte bara i framtiden. Det är nu de lägger grunden för det framtida samhället. (...) I dagens samhälle behöver vi alla kunskaper och färdigheter så att vi kan klara oss i samhället och så att vi kan göra det bättre. Att spränga skolan innebär därför inte att vi skall ta bort de ungas möjligheter att lära sig viktiga saker. Och det måste vara samhällets uppgift att ge dem möjligheter till ett så effektivt inlärande som möjligt. Spränger vi skolan måste vi därför skapa något annat som kan fylla denna funktion. Jag föreslår att vi kallar denna annorlunda samhällsinstitution för ett bildningscentrum. (...)