1. Gustafson, S. Ett nytt dödsbegrepp? Hjärndöd eller hjärtdöd, s 9, 10.
  2. ibid, s 40.
  3. ibid, s 9.
  4. ibid, s 9.
  5. SOU 1984:79, s 207.
  6. Gustafson, ibid, s 28.
  7. Gustafson, ibid, s 28.
  8. SOU 1984:79, s 134.
  9. SOU 1989:99, s 14.
  10. SOU 1989:99, s 75.
  11. Thornstedt, H, Svensk Juristtidning 1969, s 239, 240.
  12. SOU 1989:99, s 75.
  13. Riksföreningen Rätten till vår död Höganäsgatan 2 C 753 30 UPPSALA
  14. Svensk Medicin nr 24, s 11.
  15. Att stänga av en respirator räknas vanligen till aktiv dödshjälp, medan att inte sätta in respiratorhjälp anses vara passiv dödshjälp. I vissa lägen kan dock både att stänga av och att inte slå på respiratorn räknas som passiv dödshjälp. Detta gäller t ex i det fall en läkare först sätter in livsuppehållande behandling, innan han hunnit överblicka situationen, men när han konstaterat att döden är oundviklig och nära förestående avbryter den insatta behandlingen. I det fallet får man se till vården i dess helhet och hänföra båda handlingarna till passiv dödshjälp. Se Löfmarck, Rätt att dö, plikt att hålla vid liv.
    Läkaresällskapet anser att det från ETISK synpunkt inte finns någon principiell skillnad mellan att inte starta en behandling, och att avbryta en insatt behandling. (Svensk Medicin nr 24, sid 28.)
  16. Löfmarck, M / Wennberg, S, Straffansvar, s 82 - 85.
  17. Kommentar till BrB II, s 647.
  18. Straffansvar, s 84.
  19. ibid, s 39 - 41.
  20. Kommentar till Brottsbalken I, s 174.
  21. ibid, s 174.
  22. Straffansvar, s 45.
  23. Svensk Medicin nr 24, s 12.
  24. Rationell: välplanerad, förnuftig.
  25. NJA 1979:802.
  26. Kommentar till Brottsbalken II, s 647.
  27. Svensk Medicin nr 24, s 6.
  28. SOU 1979:59, s 35.
  29. ibid, s 35.
  30. ibid, s 36.
  31. ibid, s 36.
  32. ibid, s 53.
  33. Riksföreningen rätten till vår död, startades hösten 1973 av Berit Hedeby som då blev föreningens ordförande och verkade bl a för att en person genom ett s k dödstestamente ska kunna avsäga sig livsuppehållande behandling.
  34. Göran Hermerén, professor i medicinsk etik, som enligt artikel i SvD 28 oktober 1991 anser att lagändring bör ske så att aktiv dödshjälp tillåts under förutsättning att fyra villkor är upp fyllda:
    1) Lidandet skall vara ohyggligt.
    2) Det måste handla om en obotlig sjukdom där allt hopp om att annan behandling ska ge resultat måste vara uttömt.
    3) Den drabbade måste ha utformat ett livstestamente där han på ett tydligt och genomtänkt sätt redogjort för sin önskan att dö.
    4) Läkarna måste kunna förvissa sig om att detta livstestamente inte tillkommit vid något tillfälligt depressionstillstånd utan handlar om den drabbades egen personliga vilja.
    Däremot skall det vara absolut förbjudet med dödshjälp för senildementa, medvetslösa, för tidigt födda och andra som inte kan föra sin talan.
  35. Läkartidningen nr 9, 1990.
  36. SOU 1984:88, s 137.
  37. SOU 1984:88, s 119.
  38. SOU 1989:51, s 9.
  39. ibid, s 9.
  40. ibid, s 26.
  41. ibid, s 26.
  42. ibid, s 43.
  43. ibid, s 44.
  44. SOU 1984:88, s 45.
  45. ibid, s 45.
  46. ibid, s 45.
  47. ibid, s 45.
  48. ibid, s 46.
  49. ibid, s 46.
  50. ibid, s 46.
  51. ibid, s 46.
  52. ibid, s 46.
  53. SOU 1991:42, s 10.
  54. Eugenik: Läran om möjligheterna att styra människors ärftliga beskaffenhet (äldre benämning: rashygien).
  55. SOU 1989:51, s 10.
  56. ibid, s 11.
  57. ibid, s 16.
  58. ibid, s 16.
  59. SOU 1991:42, s 10.
  60. ibid, s 53.
  61. ibid, s 54.
  62. ibid, s 39.
  63. SOU 1984:88, s 137.
  64. SOU 1991:42, s 50.
  65. ibid, s 50.
  66. SOU 1991:42, s 54.
  67. ibid, s 54.
  68. ibid, s 54.
  69. ibid, s 65.
  70. ibid, s 65.
  71. SOU 1989:99, s 15.
  72. SOU 1989:99.
  73. SOU 1989:99, s 76.
  74. ibid, s 77.
  75. Transplantationslag (1975:190).
  76. Den gravida kvinnan och fostret - två individer.
  77. Erenius, G, Svensk Juristtidning 1980, s 146.

This page hosted by get your own Free Home Page
1