Norr om klosterkyrkan ligger nunnornas forna klostergård, på 1200-talet också palatsets gård. Den vinkelbyggda längden vi står framför är mycket märklig, den tegelröda byggnaden är nämligen landets enda stora profana byggnadsmonument av europeisk klass från riddartiden. Den var ett praktpalats på 1200-talets slut - Birgitta ger i sina skrifter en märgfull karakteristik av detta hus "byggt med fattig manna svett för rike manna högfärds skull". Själv hade hon som hovmästarinna hos konung Magnus Eriksson och drottning Blanka av Namur vistats där på 1330-talet.

Fasaden, som ingalunda är arkitektoniskt enhetlig, berättar byggnadens 700-åriga historia sådan den kom fram vid 1950-60-talens stora restaurering. Olika dörr- och fönsterformer avlöser varandra. De fyra spetsbågiga portöppningarna på fasadens vänstra del ledde in till palatsets båda praktvåningar. Den långa raden av låga fönster uppe under taket tillhörde nunnornas sovceller under 1400- och 1500-talet. Barockportalen i kalksten erinrar om 1600-talet, den tid då palatset-klostret blev krigsmanshus.

Från samma tid härrör den gråslammade byggnaden till vänster, med strama fönsteraxlar. De berättar om att detta hus kraftigt byggdes om och på under krigsmanshustiden. Invändigt finns dock betydande rester från både kloster- och palatstid.

Ute på gårdsplanen är en gräsmatta som motsvara nunnornas gräsgård, en gård omgiven av en korsgång. Betongplattorna markerar murar till denna korsgång och till två andra kloster- (och palats-) byggnader som legat här ute.

Låt oss först stanna upp inför Bjälboättens palats. Birger Jarls bror var 1268 ägare till gården, vars dåtida byggnader bara kunnat anas vid undersökningarna. den starka kungamakt som Birger Jarl skapade i förbund med kyrkan förde sonen Valdemar till kronan 1250. Han störtades dock i brödrastriden 1275 av Magnus Ladulås, vars sonson Magnus Eriksson var samtida med Birgitta och hennes släkting. På hennes inrådan skänkte han gården för att där grunda Birgittas kloster.

Valdemars palats i Vadstena var det förnämsta av sex stenhus i gården. Den röda palatsbyggnaden var 56 meter lång och minst 20 meter hög - i två våningar - med en borgstuga under den vänstra delen (den rundbågiga porten i markplanet leder dit ned). Då två spetsbågiga portarna med var sin fritrappa ledde in till audienshallen för mottagningar och domslut. Den spetsbågiga portalen med träbryggan förde i sin tur in till skrivarstugan eller kansli. Portalen under takfoten ledde från en altan in till festhallen med flera ståliga fönster. Den högra delen av palatset upptogs i markvåningen av en furstlig bostad med värmeanläggning och i ovanvåningen av ett palatskapell vars två smala fönster syns längst ut till höger under takfoten. Till bostad och kapell hörde ett flervånigt sidotorn. Tornkammaren var ofta sovrum i kungasviterna och tornrummet i kapellvåningen kan ha varit sakristia.

På högra sidan av gården låg framför palatset ett välbyggt hus som också kan ha varit bostad och som möjligen var byggt av kalksten.

Under byggnaden till vänster låg ekonomihus och kök, där en intressant köksspis alltjämt kan studeras.

Närmare och parallellt med kyrkan markeras en husgrund i gårdsplanen som ursprungligen kan ha hört till palatsbeläggningen. Dess funktion är inte bekant. Ytterligare två tegelbyggnader har spårats söder om klosterkyrkan, dels söder om kyrkans ingång och dels under munkklostret.

Den förnämliga kvaliteten hos 1200-talspalatset i Vadstena visar sig i utvändiga fasadmålningar i audienshallens fönster mot sjösidan (nu ersatts med kopior) och i teglets högs kvalitet och dekor. Men det mesta av skulpturer och huggstensdekorationer är helt förstörda på grund av Birgittas uttryckliga anvisningar till klosterbyggarna att all flärd skulle skalas bort.

Palatsanläggningen förändrades enligt Birgittas föreskrifter till ett kloster för 60 nunnor. Huvudlängans ovanvåning blev omkring 1405 sovstuga. Betydande delar av sovcellerna utmed en bred mittkorridor är ännu bevarade. Bottenvåningens audienshall blev så småningom arbetssal. Bostadssviten förändrades till kapitelsal och yttersta rummet blev sjukstuga. I den tidigare omtalade tornbyggnaden finns ett litet rum i anslutning till sovstugan. Det kallas Sanctum Sanctorum, det allra heligaste. Där förvaras den kista med katafalk, i vilket Birgittas ben hemfördes från Rom till Vadstena år 1374. Kammarens valv och väggar är försedda med målningar, utförda omkring 1580. Då förvarade nunnorna klostrets dyrbara reliker där. Utsmyckningen hade bekostats av Johan III, som varit mycket välvilligt instämd mot det kvarvarande klosterfolket.

I sovsalsvåningen har några nunneceller iordningställts. Här förvaras också klosterkyrkans mycket rika textilier samt många föremål som påträffats vid klosterundersökningen 1956-65.

Den västra gråslammade längan, som nu inrymmer Hotell Klostergården, innehöll två våningar med kök och olika matsalar. Flera köksspisar och varmluftsanläggningar har påträffats som vittnar därom. Den tredje längan, som i öster slöt gården till en fyrkant, innehöll bla sjukrum och i ovanvåningen en korridor från sovstugan in till nunnornas kor uppe i kyrkans östra del. I kyrkväggen syns två igensatta öppningar, varav den mindre övre varit nunnornas ingång. Slutligen ingick en fjärde byggnad i komplexet. Den låg parallellt med kyrkan. Under klostertiden var den sannolikt slutgiltig matsal- och hörsal, även den försedd med en stor varmluftsanläggning.

Sedan Vadstena kloster genom Karl IX:s beslut på Söderköpings riksdag 1595 slutgiltigt stängts, stod det länge öde. Gustav II Adolf bestämde 1622 att det skulle tas i bruk som ålderdomshem för krigsinvalider. 1646 började Vadstena krigsmanshus att fungera. Därvid fick nunnornas forna sovstuga en bekvämare rumsindelning och västra längan byggdes på med en våning. Nya fönster togs upp. Korsgången och huset på klostergården revs. Kapitelsalen inreddes 1677 till krigsmanshusets kyrka med entré genom den ståtliga barockportalen, huggen av J A Silferling. Krigsmanshuset upphörde på 1780-talet. De forna klosterbyggnaderna blev sedan fängelse och från 1829 inrymdes en del av det stora mentalsjukhuset här tills nya sjukhusbyggnader stod färdiga 1951.

Senaste ändring gjordes 960421 av Niklas Gustavsson, ngn@midgard.liu.se
(125)