Den andra gruvepoken inleddes i början av seklet, samtidigt som staden Kiruna började bebyggas. Gruvbrytningen är fortfarande grunden fär hela kommunens existens men de senaste årtiondena har kommunen och näringslivet arbetat intensivt för att minska det ensidiga beroendet av järnmalmsförsäljningen. I dag kan näringslivet sammanfattas med "Under jorden. På marken. I rymden".
Under marken opererar Luossavaara Kirunavaara AB -LKAB- och Viscaria.
LKAB bryter järnmalm i Kirunavaara och tidigare bröts järnmalm också
Luossavara, Tuolluvaara och Svappavaara. Viscaria koppargruva och
Pahtohavare koppar/guldgruva drivs av Outokumpu men enligt planerna
kommer den gruvdriften att avvecklas inom kort. Cirka 1900 personer
arbetar med malmbrytning i någon form.
Omkring gruvindustrin har flera verkstäder vuxit fram. Numera har de
dock minskat sitt beroende av gruvverksamheten. De cirka 400
anställda inom verkstadsindustrin
besitter en hög kompetens på olika områden. Ett av företagen är
Kiruna-Truck som byggt upp sin verksamhet kring en egen exportprodukt.
Färetaget har hand om produktutveckling och montering av sin
midjestyrda truck men de olika delarna görs som legoarbeten av andra
företag.

På marknivån arbetar också de många tjänsteföretag som etablerat sig i Kiruna. Radiotjänst i Kiruna AB, som svarar för uppbörd av TV-avgifter, är ett exempel. Andra exempel är opinionsinstitutet TEMO och Posten Frimärken. På dataområdet har också en utveckling skett. I Kiruna finns många specialistföretag och flera av dem har vuxit upp omkring landets första Rymdhus. Ett exempel är Lantmäteriet i Kiruna som bland annat fått det prestigefyllda uppdraget att producera Nationalatlasen i både bok- och datautgåva.
Turism är ytterligare en markbunden näring med stor betydelse. Dessutom lever renskätsel och i viss mån också jordbruk kvar som försörjningskällor. Dessa verksamheter kombineras ibland med jakt och fiske.
Det tredje benet i Kirunas näringsliv är rymdverksamheterna. De senaste årtiondena har den här delen av näringslivet vuxit med cirka 10 procent årligen på personalsidan. Till största delen handlar rymdsektorn i Kiruna om att ge service till forskare utifrån men det bedrivs också en del egen forskning här, främst via Institutet för Rymdfysik.