KALLA FAKTA OM EN HET KOMMUN

Kiruna kommun är Sveriges nordligaste och största till ytan. Det är lika stort som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans eller 20.000 kvadratkilometer. Ytan är också jämförbar med Stockholms, Uppsala och Södermanlands län tillsammans.

Kiruna är världens näst största kommun till ytan. En gång i tiden innehöll alla geografiböcker uppgifter om Kiruna som världens största stad. Den platsen har nu en australiensisk kommun tagit över. Inom Kiruna kommuns vidsträckta gränser får varje världsmedborgare 4 kvadratmeter per person.

Från vårt stadsberg Kebnekaise, 2.117 meter över havet, som också är Sveriges högsta berg, ser vi 1/11 av Sverige. Ett halvdussin fjälltoppat är högre än 2.000 meter över havet.
Det finns mer än 6.000 sjöar i Kiruna med Torneträsk som den största. Torneträsk är mer än sju mil lång. Inom kommungränserna rinner sex stora orörda älvar. Det är Kalixälv, Torneälv, Lainioälv, Rautasälv, Vittangiälv samt Könkämä- och Muonioälv som bildar gräns mot Finland. Här finns med andra ord det man brukar kalla för "Europas sista vildmark".
Kiruna har 26.200 invånare varav 85 procent bor i tätorten.

HISTORIK

Kärt barn har många namn. Det är ett ordspråk som stämmer bra på Kiruna.

Gruvstaden, Ripstaden, Vildmarksstaden, Turiststaden, Skidstaden, Vinterstaden, Rymdstaden... Det är några av namnen på Kiruna som använts under årens lopp.

De samiska och finska kulturerna var här först. De svenska nybyggarna och gruvarbetarna kom i början av 1600-talet. Då fanns redan en kyrka i Jukkasjärvi, 17 kilometer utanför Kiruna vid Torneälven. Den uppfördes mellan 1603-1608. Den första bosättningen skedde i några byar i östra kommundelen mot Tornedalen. I närheten av Masugnsbyn öppnades den första gruvan 1647. Då visste ingen om de slumrande rikedomarna i Kiruna. De blev kända redan i början av 1700-talet men ingen kände då till omfattningen av malmförekomsten.

Först i mitten av 1880-talet började de första provborrningarna. En ödesfråga för hela Malmfälten var riksdagens diskussioner om att bygga Ofotenbanan eller Malmbanan från Luleå över Gällivare och Kiruna till Victoriahamn (sedermera Narvik) i Norge. Det första malmtåget lämnade Malmberget för destination Luleå den 12 mars 1888. Till Kiruna kom järnvägen vid sekelskiftet och två år senare var man redan framme i Narvik. Malmbanan invigdes 1903 av Oscar II och som mest arbetade 4.000 rallare med järnvägsbygget.
Kiruna räknar 1900 som sitt födelseår då även de första nybyggarna övervintrade. Sedan ökade befolkningen lavinartat och redan 1910 hade Kiruna 7.000 invånare.

LKAB:s första disponent Hjalmar Lundbohm räknas som stadens grundare. Lundbohm var geolog med ett starkt kulturellt intresse. Lundbohm ville göra Kiruna till ett mönstersamhälle efter förebild från kontinenten. Landets främsta arkitekter anlitades och gatunätet byggdes upp efter naturen. Flera bostadsområden som Bolaget och SJ:s bostadhus hör till de mest unika i landet. Lundbohm ville undvika misstagen från Malmberget där en kåkstad växte upp okontrollerat. Kiruna fick sin första stadsplan redan 1900 med avenyer, första tvärgatan. andra tvärgatan etc. Det var ett gigantiskt stadsbyggnadsexperiment som fullföljdes efter Lundbohms intentioner och det mesta av pionjärtidens visioner blev också förverkligade.

NÄRINGSLIV

De första människorna här levde av jakt och fiske. Senare utvecklades renskötsel och jordbruk. Den industriella delen av näringslivet inleddes 1640 efter att bonden Lars Janssons järnskodda pil fastnade i några märkliga stenar i det som nu är Masugnsbyn. Stenarna var järnhaltig magnetit och det ledde så småningom till att en masugn anlades. Svappavaara koppargruva och Leppäkoski järnmalmshytta är andra exempel på gruvhantering från den tiden.

Den andra gruvepoken inleddes i början av seklet, samtidigt som staden Kiruna började bebyggas. Gruvbrytningen är fortfarande grunden fär hela kommunens existens men de senaste årtiondena har kommunen och näringslivet arbetat intensivt för att minska det ensidiga beroendet av järnmalmsförsäljningen. I dag kan näringslivet sammanfattas med "Under jorden. På marken. I rymden".

Under marken opererar Luossavaara Kirunavaara AB -LKAB- och Viscaria. LKAB bryter järnmalm i Kirunavaara och tidigare bröts järnmalm också Luossavara, Tuolluvaara och Svappavaara. Viscaria koppargruva och Pahtohavare koppar/guldgruva drivs av Outokumpu men enligt planerna kommer den gruvdriften att avvecklas inom kort. Cirka 1900 personer arbetar med malmbrytning i någon form.
Omkring gruvindustrin har flera verkstäder vuxit fram. Numera har de dock minskat sitt beroende av gruvverksamheten. De cirka 400 anställda inom verkstadsindustrin besitter en hög kompetens på olika områden. Ett av företagen är Kiruna-Truck som byggt upp sin verksamhet kring en egen exportprodukt. Färetaget har hand om produktutveckling och montering av sin midjestyrda truck men de olika delarna görs som legoarbeten av andra företag.

På marknivån arbetar också de många tjänsteföretag som etablerat sig i Kiruna. Radiotjänst i Kiruna AB, som svarar för uppbörd av TV-avgifter, är ett exempel. Andra exempel är opinionsinstitutet TEMO och Posten Frimärken. På dataområdet har också en utveckling skett. I Kiruna finns många specialistföretag och flera av dem har vuxit upp omkring landets första Rymdhus. Ett exempel är Lantmäteriet i Kiruna som bland annat fått det prestigefyllda uppdraget att producera Nationalatlasen i både bok- och datautgåva.

Turism är ytterligare en markbunden näring med stor betydelse. Dessutom lever renskätsel och i viss mån också jordbruk kvar som försörjningskällor. Dessa verksamheter kombineras ibland med jakt och fiske.

Det tredje benet i Kirunas näringsliv är rymdverksamheterna. De senaste årtiondena har den här delen av näringslivet vuxit med cirka 10 procent årligen på personalsidan. Till största delen handlar rymdsektorn i Kiruna om att ge service till forskare utifrån men det bedrivs också en del egen forskning här, främst via Institutet för Rymdfysik.

FORSKNING

Området har varit intressant för forskare mycket länge och när Malmbanan byggdes i början av seklet löstes problemet med transporterna. Den första naturvetenskapliga forskningsstationen i Kirunafjällen byggdes 1903. Numera bedrivs den verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation och Tarfala glaciärforskningsstation i Kungliga vetenskapsakademins regi. Den forskning som nu expanderar håller sig på ett högre plan för Kiruna har blivit ett centrum fär rymdforskning på norra halvklotet. En av världens största rymdforskningsorganisationer, European Space Agency - ESA - har etablerat sig i Kiruna. Via stationen i Salmijärvi styrs världens mest avancerade civila jordresurssatellit ERS -1 vilken sändes upp 1991. Stationen tar också emot data från satelliten. Satelliten skulle ersättas redan efter två år men den har fungerat bättre än beräknat och får därför fortsätta sitt roterande värv.

I början av 1995 beräknas ERS-2 komma upp i rymden. ESA har dessutom fattat beslut om att Salmijärvistationen får kontrollen äver Envisat vilken ska sändas upp 1998. Envisat är en mycket avancerad satellit som i första hand är konstruerad för miljöforskning om bland annat ozonskiktet. Här finns också Svenska Rymdbolagets raket- och ballongbas Esrange. Satellitbild är ett företag som förädlar satellitdata och Institutet fär Rymdfysik bedriver olika slags forskning för att bland annat lösa norrskenets gåta. Ytterligare en organisation inom rymdsektorn i Kiruna är EISCAT. Jättehangaren Arena Arctica har blivit en bas för norra halvklotets ozonforskning. Den omfattande rymd- och miljöforskningen för med sig att Kiruna blivit ett av landets mera betydande forskningscentra och utvecklingen fortsätter. Ett forskningscentrum med bland annat en databas för satellitbaserad miljöforskning är under projektering och Kiruna är också en av orterna i världen där International Space University etableras. Sveriges enda rymdingenjörsutbildning har sedan några år funnits i Kiruna. LKAB bedriver också forskning inom sitt område, liksom Kiruna lasarett. Ett annat exempel är Kyla Center i Jukkasjärvi som forskar om arbete i kallt klimat.

KOMMUNIKATIONER

Att Kiruna finns med i det elektroniska motorvägsnätet och att ett lokalt nätverk byggs, kommer troligtvis att vara avgörande för kommunens framtid. Kommunikationerna har varit en nyckelfråga i alla tider. De första kommunikationslederna var älvarna och det är vid älvarna de flesta större byarna finns.

När den första gruvepoken inleddes, skedde det också i närheten av älvarna. Den järnmalm som bryts i dag var känd redan på 1700-talet men det var inte förrän Riksdagen beslöt att bygga en järnväg, malmen kunde exploateras. Det beslutet hör förmodligen till de mest lönsamma som tagits i vårt land men då, på 1880-talet, diskuterades frågan ivrigt. Denna och uninonsfrågan med Norge var de stora frågorna på den tiden.
Även i dag är järnvägen pulsådern i malmhanteringen men flyget har fått en mycket viktig roll för andra transporter. Stockholm ligger bara 90 minuters resa härifrån men avregleringen har lett till högre priser. Bland kommunens och näringslivets viktigaste uppgifter just nu är att arbeta för goda flygbindelser samt att utbyggnaden av tele- och datakommunikationerna fortsätter.

UTBILDNING

Den förste disponenten och staden Kirunas egentliga skapare var Hjalmar Lundbohm. Han var på många sätt en förutseende person som bland annat ansåg att välutbildad arbetskraft gagnade näringslivet. Det ledde till att han grundade sin tids bästa yrkesutbildning och KPU - Kiruna praktiska ungdomsskola, som den senare kom att kallas, blev ett föredöme i landet. De som var med kan berätta att skolnålen var liktydigt med arbete. Den som bar nålen behövde sällan visa några papper på sin duglighet.Numera ingår denna utbildning i gymnasieskolan.

Förutom grundskola, gymnasium och komvux, finns här även Malmfältens folkhögskola. Skolan har blivit känd över landet genom sina utbildningar inom turistnäringen men har också många andra linjer.

I Kiruna finns också landets enda utbildning för stenslipare.På högskolenivå finns här landets enda rymdingenjörsutbildning, lärarutbildning och utbildning inom Geografiska Informationssystem.

Ett annat slags kompetenshöjande verksamhet bedrivs av Tekniskt centrum Kiruna -TECEK. Centret drivs av en stiftelse där bland annat Kiruna kommun medverkar och syftet är att sprida och stimulera användningen av ny teknik och att ge stöd vid framtagning av nya produkter.

ARBETSMARKNAD

Kiruna är en kommun som sett både uppgång och nedgång. Fram till början av 70-talet var det en inflyttningskommun där gruvan och verkstäderna ständigt behövde personal. När gruvkrisen drabbade LKAB inleddes en omfattande rationalisering som mer än halverade arbetsstyrkan från cirka 5000 anställda till cirka 2000 personer på kort tid. Sedan dess har arbetslösheten varit ett stort problem.

Satsningen på att bredda näringslivet tillsammans med att den senaste lågkonjunkturen påverkat malmproduktionen förhållandevis litet, har dock förbättrat situationen. Arbetslösheten har ökat även här men inte lika mycket som i andra delar av landet. Den relativa arbetslösheten i Kiruna var i början av 1995 cirka nio procent.
Förvärvsarbetande, dagbefolkning: 13.000. Sysselsatta inom offentlig förvaltning: 5.100 pers. Malmbrytning mm: 1.900 pers. Handel och restaurang mm: 1.500 pers. Transport mm: 1.200 pers. Uppdragsverksamhet: 1000 pers. Tillverkningsindustri: 900 pers. Byggnadsindustri: 800 pers. Jordbruk mm (inkl. renskötsel): 200 pers.

BEFOLKNING OCH SPRÅK

Kiruna fick en explosionsartad tillväxt i början av århundradet men det bodde människor här redan innan det. Den samiska, den finska och den svenska kulturen har levt här sida vid sida under lång tid och det mångkulturella är fortfarande ett kännetecken för Kiruna. Fynd som gjorts, visar att de första människorna kom hit snart efter att växtlivet kom igång efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Det fanns alltså fungerande samhällen här medan Kungliga huvudstaden fortfarande var havsbotten. I dag talar så gott som alla kommuninvånare svenska men finska och samiska är fortfarande levande språk. Många samer är trespråkiga. Hemspråket är samiska, när de talar med andra invånare i byarna blir det på finska medan skolan lärt dem svenska. Kiruna är en ung stad också när det gäller befolkningens ålder. Medelåldern är 37,3 år medan motsvarande siffra för hela landet är 39,4 år. Orsaken är att en stor del av de cirka 1000 personer som flyttar till kommunen årligen är unga och att fruktsamheten är häg. Inom gruvnäringen och de tekniska verksamheter som byggts upp kring denna dominerar männen. Det är en av orsakerna till en manlig dominans i folkmängden. Förhållandet är ungefär 9 kvinnor på 10 män.

TURISM

Kiruna tillhör Sverigetoppen inom turism. Det är Norrbottens i särklass viktigaste turistkommun med mer än 330 000 gästövernattningar per år, vilket motsvarar nästan hälften av all turism i länet. Det som lockar de flesta besökare är vidderna, de sju orörda älverna, de hundratals kristallklara vattendragen, de över 6000 sjöarna och det varierande landskap som finns i kommunen.

Det här är kontrasternas plats där sommarsolen lyser under nästan två månader utan att gå ned en endaste gång medan polarnatten sänker sitt mörkblåa täcke över bygden under en hel vintermånad. Kontrasterna märks också på andra sätt för här lever de urgamla samiska näringarna sida vid sida med den högteknologi som gjort Kiruna till Europas rymdforskningscentrum. Det här är en speciell plats också för att Kiruna är ett kulturellt och socialt experiment som inte liknar någonting annat. När staden anlades för bara hundra år sedan var det enligt en stadsplan som följde naturen så att vindarna bromsades upp. För att gruvarbetarna skulle hålla sig friska byggdes bra bostäder och genom att åka med världens nordligaste spårväg kunde arbetarna spara sina krafter till gruvarbetet. Byggandet av Kiruna blev ett av århundradets stora sociala experiment som fortfarande genomsyrar hela samhället och gör det kulturhistoriskt mycket intressant.

Ute i naturen kan du dricka vattnet och luften är klar, vilket är något mycket exklusivt på vårt tättbefolkade klot. Naturupplevelser är det största fritidsintresset här och det är också naturen som lockar de flesta besökarna. Möjligheterna till fiske och jakt är mycket goda och de möjlighterna börjar redan i stadssjön Loussajärvi, dessutom är det förhållandevis billigt att jaga och fiska i det här området. Det finns dock turer som specialkomponeras efter kräsna kunders önskemål och där finns ingen övre prisgräns. Den som har råd kan exempelvis åka skidor, jaga, paddla kanot och bevittna samiskt vardagsliv under samma dag.

I Kiruna finns landets bästa kanotvatten och de sju stora älvarna i kommunen forsar fram helt befriade från kraftverk. Med tanke på det är det nog inte heller så märkligt att forsränningen utvecklades just här. För ungefär 15 år sedan köptes en specialbyggd gummibåt till Jukkasjärvi och på den vägen är det... Forsfärderna har blivit ett av de populäraste vildmarksäventyren både här och på andra håll i landet men Jukkasjärvi var först och nya jukkasidéer föds fortfarande. En av de nyaste idéerna är jätteiglon som byggs upp vid älvstranden varje vinter och det har blivit Jukkasjärvis största succé genom tiderna. 1000-tals människor besöker världens största igloo varje år och många bor i den speciella hotelldel som finns där. Utseendet och funktionen varierar från år till år men hotell, konsthall, kapell, bar och visningsrum har blivit basen i bygget. Guldvaskning i Lannavaara, Laestadi botaniska trädgård i Karesuando, den vackra och stillsamma byn Lainio, fiskecamperna vid Lappesuado, visningar av raketbasen Esrange och fjällturer i Kebnekaiseområdet är exempel på turistaktiviteter i kommunen.

Kiruna är landets ledande vinterstad på många sätt. Från oktober till maj har vi miltals av välpreparerade skidspår och den som vill kan fortsätta åkningen nästan året runt. Skidspåren vid Riksgränsen och i Låkta lockar elitåkare från hela världen att träna på natursnö medan andra skidmetropoler är inne i badsäsongen. Dessutom finns en skidskyttebana i Kiruna C som hör till de bästa i landet. Sommartid är skidspåren utmärkta motionsslingor. Liftsystem finns i Kiruna C, Abisko, Björkliden och Riksgränsen. Abisko, med sin nationalpark, drar till sig många vandrare som vill uppleva den genuina och ostörda vildmarken medan Björklidens profil är familjeanpassning både sommar och vinter. Det stora grottsystemet och Tornehamn med den sagolikt vackra rallarkyrkogården ligger i närheten av Björkliden. Riksgränsens backar hör till de bästa landet kan erbjuda och det lockar dem som söker utmaningar. Roksgränsen har också blivit något av ett favoritställe för världens snowboardfantaster och extremåkare. Sommartid har terrängcykling blivit en populär aktivitet i fjällen och den kanske mest exklusiva turen inleds med sommarskidåkning i Riksgränsens backar och avslutas med en cykeltur till den norska fjorden Rombak.
Turistmål i Kiruna C är kyrkan, Stadshuset, den gamla disponentbostaden Hjalmar Lundbhomsgården, slöjdkollektivet Máttaráhkká, turistgruvan, gruvmuseet, Samegården, Elis Aidanpääs atelje med nybyggarmuseum och utomhusanläggningen Norrskensbadet.

För något år sedan inleddes en målmedveten satsning från näringslivet och kommunen. Utbudet breddades, besökarna erbjöds guidade skräddarsydda aktiviteter och branchens företag började samarbeta. Det samarbetet har lett till bildandet av Kiruna Lappland Ekonomiska Förening vilken är en organisation för marknadsföring av Kiruna som turistområde.

SPORT OCH FRITID

Under årens lopp har Kiruna producerat ishockeyspelare som räckt till flera elitserielag. Namn som Eilert "Garvis" Määttä, Lennart "Klimpen" Häggroth, Lars-Göran Nilsson, Tord Lundström, Peter "Pecka" Lindmark och den levande NHL-legenden Börje Salming är några i raden.

På skidsidan finns Erik "Kiruna-Lasse" larsson som vann OS-guld i Garmisch-Partenkirschen 1936. Christer Majbäck, världsmästare på skidor kommer också han från vinterstaden Kiruna.

I Kiruna finns bl.a. en fotbollsplan med konstgräs, två ishockeyhallar varav den ena byggdes redan 1957 och blev landets första ishall. Både sporthall och simhall finns, och i juni 1988 invigdes Sveriges högsta utomhusbad, 550 meter över havet. Miltals med elljusspår ringlar runt i terrängen kring skidanläggningen Matojärvi och inom kommunen finns ett flertal slalombackar med internationell klass.

I oktober invaderas staden årligen av längdskidåkare från världens alla hörn när den första snön kommer. Skidsäsongen avslutas med Kirunaspelen på skidor som näst efter OS och VM brukar vara årets mest stjärnspäckade elitmönstring första helgen i april. Det är en tävling med mer än 80 år på nacken och är därmed nästan lika gammal som staden själv. De senaste åren har det blivit tradition att även arrangera årets första internationella stortävling. 1994 fick den tävlingen World Cup-status.

I slutet av januari anordnas Öppna svenska mästerskap i snöskulpturering med internationellt deltagande och i mars-april avgörs Fjälldraget. Det är en av Europas största och tuffaste draghundstävlingar. Första helgen i maj avgörs Lapplandsmästerskapet i pimpelfiske på Torneträsk, sju mil norr om Kiruna, med över 2.000 deltagare. Det är Nordens största ädelfisketävling. Kiruna är landets hundtätaste kommun i förhållande till folkmängden och här finns också de flesta snöskotrarna.

KLIMAT

Det finns två missuppfattningar om klimatet beträffande Kiruna. Den ena är att många tror att det blir kallare ju längre norrut man kommer i landet och att det är helsvart i Kiruna på vintern.
Först missuppfattning ett. Tack vare att Kiruna ligger på berget Haukivaara, cirka 500-550 meter över havet, understiger kvicksilvret sällan minus 20 grader inne i centrum. På flygplatsen, 6-7- kilometer från centrala staden, kan det vara uppemot 10 grader kallare. Temperaturavläsningen sker på flygplatsen och temperaturen är därför lite missvisande för Kiruna. På grund av höjden över havet och den torra luften kan 20 minusgrader i Kiruna kännas som fem minusgrader i Stockholm. Norrlandskusten och Norrlands inland har ett betydligt kärvare vinterklimat än Kiruna på grund av luftfuktigheten och den låga temperaturen.
Sedan missuppfattning nummer två. Nästan en månad i december och början av januari ligger solen under horisonten. Kiruna har då vanligt dagsljus på grund av solens reflektion mot atmosfären i stort sätt mellan klockan 10 och 13 dagligen. Polarnatten, som den här tiden kallas, är blå och tillsammans med den gnistrande vita snön ger den ett mjukt och behagligt ljus under den mörkaste tiden. Under vinternätter kan man färdas i skog och fjäll utan belysning när norrskenet lyser.

Sommartid flödar midnattssolen från slutet av maj till mitten av juli. Utslaget per år har Kiruna flera soltimmar än orter i södra Sverige. Under sju av årets tolv månader är det exempelvis ljusare i Kiruna än i Stockholm.
I Abisko, tio mil norr om Kiruna, ligger Sveriges nederbördsfattigaste område och tre mil nordväst ligger Riksgränsen, som är landets nederbördsrikaste område. Orsaken är vindarna från Norska havet och fjälltopparna som styr nederbörden med regnskugga i Abisko och mycket nederbörd i Riksgränsen.

POLITISK REPRESENTATION

Vid valet till kommunfullmäktige 1994 fick Kirunapartiet (KIP) sensationella 33,4 % av rösterna, vilket gav 15 mandat i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna (s) fick 30,3 % och 14 mandat. Vänsterpartiet (v) 16,8 % och 8 mandat. Moderata samlingspartiet (m) 8,6 % och 4 mandat. Miljöpartiet de gröna (mp) 3,4 % och 2 mandat. Folkpartiet (fp) 2,4 % och 1 mandat. Kristdemokratiska samhällspartiet (kds) 1,6 % och 1 mandat. Övriga 3,5 %, 0 mandat.


PRODUKTION: MEDIAFOLKET AB, KIRUNA
UPPLAGA:
TRYCK: MG TRYCK AB, GÄLLIVARE
TEXT: KIRUNA KOMMUN