Ambrogio Spinola (1569–1630) 

Glänsande taktiker, hårdför fältherre 
 
  Markis de los Balbazes, spansk fältherre, född 1569 i Genua, död 1630, son till Filippo Spinola, markis av Sesto och Benafro, och Policena, dotter till fursten av Salerno. I den strid, som Spinola i enlighet med släkttraditionerna förde med Doriasläkten, misslyckades han. Jämte sin broder Federigo gick Spinola 1602 i spansk tjänst som anförare för en av honom värvad styrka. I kriget mellan Spanien och Nederländerna deltog Spinola från 1602 och erövrade 1604 Oostende, varefter han blev generallöjtnant och chef för de spanska trupperna i Nederländerna. Under de följande åren stred Spinola mot Moritz av Oranien i Flandern, utan att likväl kunna tillkämpa sig några avgörande fördelar. Till grand av Spanien utnämndes han 1611. I Tyskland ingrep Spinola 1620, riktade från Koblenz ett angrepp på Pfalz, utan att dock angripa evangeliska unionens härsmakt. Hans handlingssätt finner troligen sin förklaring i politiska motiv, att ej tvinga unionen till det yttersta och därigenom förstärka denna sönderfallande sammanslutning. Ett stort antal pfalziska städer erövrades. Från 1621 förde Spinola i det då åter utbrytande kriget mellan Spanien och Nederländerna befälet över de spanska trupperna. Belägringen av Bergen-op-Zoom misslyckades 1622. Breda åter erövrades 1625. I mantuanska tronföljdskriget ledde Spinola 1629–30 de spanska härarna, fördrev fransmännen från Monferrato och belägrade Casale.
  Litteratur: H. Kühnholz: Des Spinola de Gènes (1852); Sivet: Spinola, épisode du temps d'Albert et d'Isabelle (2:a uppl.  1855) och R Villa: Ambrogio Spinola (1905).
 
Erik Naumann (Nordisk Familjebok, 2. uppl., band 26)
  Tillbaka till Dodo von Knyphausen
  1