Kristian
av Braunschweig (1599–1626)
Bestod ej mötet med Tilly
|
![]() |
|||||||
Administrator av stiftet Halberstadt, född 20 september 1599 i Groningen, död 16 juni 1626 i Wolfenbüttel, var tredje son av hertig Henrik Julius av Braunschweig-Wolfenbüttel och Elisabet, dotter till Fredrik II av Danmark. 1616 valdes han till biskop i Halberstadt, men till kriget stod hans lust, och kriget vart också hans yrke. ”Der tolle Halberstädter” eller ”der tolle Bischof”, som han snart kallades, var i nederländsk krigstjänst, då Fredrik V av Pfalz miste sin böhmiska konungakrona (1620). Kristian, som på riddarmanér valt hans sköna gemål, Elisabet, till sitt hjärtas dam, fäste hennes handske på sin hatt och svor att göra allt för att åt Fredrik återvinna kronan. Med en värvad westfalisk-nedersachsisk här av omkring 12,000 man fotfolk och 13 fanor ryttare sökte han genom Hessen tränga ned till Övre Pfalz för att förena sig med greve Ernst von Mansfeld, den andre huvudkämpen för Fredriks och protestantismens sak. Tillbakaslagen, plundrade han de rika westfaliska stiften och berövade bl.a. Paderborndomen de berömda silverstoderna av de 12 apostlarna samt den helige Liborius guldbelagda silverskrin, vilket allt nedsmältes och slogs till mynt (”pfaffenthaler”). Vid Höchst besegrades han 20 juni 1622 av Tilly och Gonsalvo de Córdoba (d.y.), men lyckades dock nu förena sig med Mansfeld. Avskedade av Fredrik, erbjödo därpå båda holländska generalstaterna sin tjänst, genomtågade Elsass och Lothringen samt slogo sig vid Fleurus (29 augusti 1622) igenom en spansk här, varvid Kristian förlorade vänstra armen. I början av 1623 tågade han med 8,000 man till nedersachsiska kretsen, men vart vid Lohner Bruch, nära den lilla staden Stadtlohn, fullständigt slagen av Tilly 6 augusti 1623 och räddade sig med endast 2,000 man till Nederländerna. Med engelsk och fransk hjälp kunde han omsider i förening med Mansfeld åter samla en här, 12,000 man fotfolk och 2,000 ryttare. Den nedersachsiska kretsen kallade de båda krigshövdingarna att sluta sig till Kristian IV av Danmark, som utvalts till kretsöverste, men kort därpå avled Kristian. | ||||||||
G. V. Gyllensvärd (Nordisk Familjebok,
2. uppl., band 14)
|
||||||||
Tillbaka till Dodo von Knyphausen |