BLOMMAN

På hösten flyttade Blomman in i en bur som hennes mattar och en pojkvän gjort, och den buren var himla kul, för där kunde Blomman smita ifrån, och sen hoppa tillbaka igen, utan att matte märkte något. Ett tag i alla fall. Sedan upptäcktes det, och Blomman fick bo inomhus ett tag till i en låda i varadagsrummet. Då var det inte meningen att hon skulle få gå lös i rummet för det gillade inte de andra, men trots att lådan var hög, lyckades Blomman komma ur den, och gå omkring på sina barndomsställen.
Fast sen fick hon en egen bur, en blå stor en, och då fick hon inte komma ut så ofta, fast hon blev kelad med varje gång hennes matar kom. Och då blev det slickkalas. Blomman har alltid tyckt om att slickas. När hon var liten slickade hon alla, utom när hon var riktigt rädd. Nu får bara mattarna slick på handen om de är snälla, fast det är de.

På vintern gjordes den buren som mattarna gjort som hon tidigare kunnat smita ifrån om till en vinterbur på landet. Där uppe fanns det inte mycket att göra heller och det var bara kallt så Blomman var inne i huset i buren hela tiden och sov, och maten drog hon in längre. Mattarna var hon sura på, för hon fick inte komma ut så ofta då, så slick fick de inte.

På våren blev det bättre, då brukade hon gå promenader med mattarna eller vara på verandan och slicka på alla fötter som gick där. Ibland vågade hon till och med gå in i mattarnas hus, fast det var ju lite läskigt, och så fort nån kom, for hon ut på verandan igen.
Varje gång någon kelade med henne på verandan skulle Blomman få kela tillbaks. Efter en stunds kel backade hon, och lade tassen på handen och slickade ren hela, innan de fick gå. Hon höll kvar handen tills hela handen var färdigslickad. Och om personen reste sig, fick personens fötter en omgång.

Under sommaren fick Blomman hela sommarburen för sig själv, för Popcorn dog under våren. Först hade Popcorn fått öroninflammation, så att huvudet var snett och sen hade hon inte velat äta. Fast närhet från Blomman tyckte hon om. Människor var hon bara rädd för, men att ligga bredvid Blomman var skönt. Men det tyckte inte Blomman. Jag tror Blomman var rädd för att smittas av Popcorn, och att hon därför undvek Popcorn.

Blomman:
Och nu är det höst igen. Och i helgen fick jag ett nytt tak från grannen Eva som också tar hand om mig lite grann, så jag har många mattar. Hela gården brukar ge mig lite då och då. Alla barnen kommer ibland för att titta, och ibland får jag godis. Grannakaninen var en fin pojke, fast lite gammal, vi brukade gå ut tillsammans nu i våras och lite i sommras, fast han dog i år, så jag har fått hans gamla skålar ock selar, och lite sånt. Ja, när nåt mer hänt, får jag vä säga till nån av mina mattar, så de kan meddela vad jag sagt.